Syftet med   studien är att ta reda på hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsättningar till kunskapsinhämtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta så lämnades en enkät ut där de fick besvara   frågor utifrån hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgå i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar på   ett likartat sätt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska få de   förutsättningar som behövs för att få den kunskapsinhämtning som krävs för   att utvecklas. Barnen måste också få känna sig accepterade utifrån sina behov   och förutsättningar.

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld.För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag.

Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i undervisningssituation.Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialpedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar.

 Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan. Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till.

Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont".

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ?en vanlig dag?, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer.Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat.Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.