AbstractThis study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek.

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, Inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen.Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka två elevhälsoteams samtal kring elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar studien ämnar undersöka är vilka diskurser som framträder inom elevhälsoteamens samtal och vilken som är den dominant rådande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angreppsättet med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys. Språket är centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhålls för sanningar medan andra hålls tillbaks och makten att definiera diskursens innehåll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell används, nämligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

Utifrån Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om särskilt stöd i förskolan, framträder en oklarhet i tillvägagångssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då oklarhet om hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går tillväga är framträdande, samt att det är förskollärarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillämpa. Samt att se vilka av dessa förskollärare använder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att få svar på detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollärare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frågor som enbart varit relevanta i förhållande till studiens syfte.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.