Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Maria AntemarKommunikativt arbetssättEn studie om lärares syn på kommunikativt arbetssättCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin.Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet..

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det?För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola.Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stärkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lärandet. Studien fokuserar både lärares och elevers perspektiv genom följande tre frågeställningar: 1. Hur skapas förutsättningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Den här uppsatsen behandlar ett förändringsarbete på en vårdenhet inom Region Halland. Utgångspunkt för undersökningen har varit att följa upp förändringsarbetet, som innebar att Kvälls- och helgmottagningens och Nyhems vårdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har använt oss av följande begrepp: förändringsarbete, delaktighet, kommunikation och motstånd, som utgångspunkt. Uppsatsen är en kvalitativ studie, där medarbetare från respektive enhet har intervjuats.Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de båda enheterna har reagerat och påverkats av förändringen.? På vilket sätt har Nyhems vårdcentral/Kväll- och helgmottagningen arbetat med förändringsarbetet?? Hur har medarbetarna kunnat påverka och vara delaktiga i förändringsarbetet?? Hur har kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förändringsarbetet?? Hur har medarbetarna reagerat på förändringen?Då förändringen grundade sig på ett politiskt beslut har personalen inte kunnat påverka detta.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategiförändringsprocessen går till på Ruukki Halmstad och hur medarbetarnas acceptans för strategiförändringen uppnås för att arbeta i linje med denna. Metod: Uppsatsen är genomförd med en induktiv metod. Genom kvalitativa studier på fallföretaget insamlades relevanta data inom ramarna för undersökningen. Intervjuobjekten i studien representerar ledningsnivå, mellanchefsnivå och operativ nivå. Teoretiska perspektiv: Tichys teori om förändringsprocesser utgör den teoretiska referensramen tillsammans med kompletterande kommunikationsteorier.

Sammanfattning/ Abstract Elsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv (Participation in preeschool ? about adopting children´s perspective). Problemområde Detta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn.

Skapande arbete, samarbete och lek är viktiga delar i det aktiva lärandet och ingår i skolans uppdrag. Kamratbanor är ett sätt att arbeta utifrån elevernas olika förmågor med samarbete som utgångspunkt. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna upplever att arbete med kamratbanor kan vara ett verktyg för att förbättra delaktighet och samarbete samt hur fysisk aktivitet kombinerat med naturupplevelser upplevs som alternativ till mer traditionell undervisning. Undersökningen var en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och gjordes med intervjuer och observationer som registrerades löpande under de aktuella momenten. Intervjuerna skedde i samtalsform.