Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvärvad hjärnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvärvad hjärnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehållsanalys. Resultatet visade på en komplexitet när det gäller vad som kännetecknar delaktighet och vad som inverkar på delaktigheten i olika situationer. Detta formade två kategorier.

This thesis is about how to include students with Down syndrome (DS) in a class duringprimary school. The purpose of this study was to study different teacher?s thoughts,experiences and practices regarding including pupils with DS. This work is based on threequestions: what experiences the teacher has out of inclusion, the thoughts they have and howthey work including.To answer these questions four qualitative interviews with different teachers was made. Myresult shows that all four teachers find that including children with DS is something good foreveryone if it is done properly and with the right purpose, which means that the included childshall have the opportunity to be a part of a social group..

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras inställning till att inkludera elever i behov av särskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. Jämförelser gjordes vad det gäller kön, yrke, ålder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och ämnesinriktning.Teori: Undersökningen, som är kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill säga med en ut-gångspunkt i såväl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, där män verkade ha en nå-got mer positiv inställning till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollärare/fritidspedagoger var mer positiva i sin inställning än lärare. Spe-ciallärarnas uppfattning överensstämde ganska väl med förskollärare/fritidspedagoger.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

Närståendes delaktighet vid omvårdnad i livets slutskede är ingen självklarhet. Palliativ omvårdnad vid livets slutskede är känsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll är att erbjuda vård till patienten och stöd till de närstående. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa aktuell kunskap angående faktorer som har betydelse för närståendes delaktighet vid palliativ omvårdnad. Fyra olika databaser genomsöktes där 22 artiklar återfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vårdpersonalen är viktigt för närståendes delaktighet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete.

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ?Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning? användes.

 Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som låg till grund var, Vad innebär vuxnas delaktighet i barnens fria lek? På vilket sätt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och på vilket sätt de deltar i barnens lek. Vår studie är kvalitativ och i metoden är vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig på sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och på observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig på flera olika sätt.