BakgrundI Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år.

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Sedan 1995 står det klart att den svenska momslagen strider mot EU:s momsdirektiv. Eftersom tillräckligt mycket förändringar inte genomförts från Sveriges sida har ämnet blivit mycket aktuellt, då EU-domstolen nu inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Den största motsättningen handlar om att det i Sverige görs ett generellt undantag från skattskyldighet för allmännyttiga ideella föreningar, vilket enligt EU är ett för generöst undantag. I direktivet framgår att liknande varor och tjänster ska belastas med en liknande skattesats och att begreppen i medlemsländernas lagstiftningar ska vara lika, vilket ska leda till att de beskattningsbara transaktionerna ska bli jämförbara inom hela EU. För att undersöka hur allmännyttiga ideella föreningar skulle påverkas av en eventuell ändring av momslagen, har intervjuer genomförts med tre idrottsföreningar; en ridklubb, en tennisklubb och en golfklubb.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten.

Ohållbar elavfallshantering är ett växande globalt problem. Stora delar av världens elavfall skeppas idag till utvecklingsländer där det dumpas på soptippar. Fattiga människor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna återvinna vissa material som de sedan kan sälja för sin försörjning och överlevnad. Tyvärr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olämpliga och ohållbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat läcker ut och sprids. På grund av bristande kunskap och utrustning utsätter dessa människor därmed både sin egen hälsa samt miljön för stora risker och skador.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har länge gått långsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rätt att startaoch driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemässiga hinder som avskräcker från sådana etableringar. Endast ett fåtal direktiv har utfärdats inom bolagsbeskattningen för att underlätta för företag på den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering är att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rådet måste vara enigt vid utfärdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning Inkluderas. Eftersom det saknas tillräcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.