Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstår många gånger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket är en layoutteknik som är utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementära skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, där de olika intressenternas specifika intresseområden presenteras. Tidigare har denna metod använts i fall där antalet varianter hos produktfloran har varit överskådligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos Fläkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Att leva i flock har flera fördelar, men trots detta är lejon det enda flocklevande kattdjuret. Flocken består av en grupp besläktade honor och deras ungar som domineras av en grupp hanar. Individerna är ofta utspridda i reviret i mindre grupper. I den här studien har jag undersökt om det finns någon optimal gruppstorlek och hur den i sådana fall ser ut, både ur reproduktions- och jaktsynpunkt. I litteraturen jag har läst är det flera olika faktorer som anses vara viktiga och som påverkar antalet gruppmedlemmar, vilka beskrivs och diskuteras här i arbetet. Emigrering är en viktig del för att förhindra inavel och både honor och hanar undviker parningar med nära släktingar. Till skillnad från honorna lämnar alla hanar alltid sin födelseflock då de har fler fördelar av det eftersom deras reproduktionsframgång begränsas av antalet honor de parar sig med.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnandebland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts.För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppetvälbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmänniska och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen.

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). Språkstörning, kommunikation och lärande. En fallstudie av en elev med språkstörning i två skilda lärandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.