I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella Initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

I Skolverkets författningssamling för ämnet Företagsekonomi står bland annat att syfte och mål med kursen är att stimulera intresset för entreprenörskap, utveckla förmågan att ta Initiativ och ansvar samt att leda och samarbeta. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågor som gör att de kan möta de krav ett snabbt föränderligt arbetsliv fordrar. I kursplanen för ämnet framgår det emellertid inte tydligt hur eleverna ska förvärva dessa färdigheter. I detta examensarbete har jag via en enkätundersökning baserad på teorier om entreprenörskap, jämfört elevers upplevelser från nämnda kurs med kursen Ung Företagsamhet. Dessa två kurser överensstämmer innehållsmässigt i stor utsträckning.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, Handelsho?gskolan vid O?rebro universitet, Marknadsfo?ring, HT 2011 Författare: Dell´Uva, Valentina och Sandberg, LindaHandledare: Pia Lindell    Titel: Hur upplever kunder värde och förtroende av CSR?- en studie om tre olika CSR-Initiativ.Nyckelord: CSR, Cause  related marketing, filantropi, sponsring, värde, förtroende samt relationer.Problem: Hur påverkar CSR-Initiativen; filantropi, sponsring och CRMkunders upplevda värde och förtroende.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera  kunders uppfattning  och attityder till de olika CSR-Initiativen som företag kan arbeta med samt identifiera vilket värde och förtroende det tillför kunderna.Metod:  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med  en visuell kortsortering. Vårt syfte med intervjuerna var att öppna upp för diskussion och ge de åtta respondenterna möjlighet att reflektera över deras uppfattningar om CSR-Initiativen samt nyckelorden värde och förtroende.Slutsatser: I vår slutsats har vi kommit fram till att de olika Initiativen skiljde sig åt och  respondenterna hade även olika åsikter för samma Initiativ. Filantropi gav högst förtroendekänsla till respondenterna, sponsring gav medelhögt värde och förtroende och CRM det högsta värdet men lägre förtroende. Det höga förtroendet ansåg de flesta respondenter berodde på det icke-kommersiella syftet. Respondenterna upplevda högt värde när de själva fick vara med och engagera sig.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig från processen av att komma in på arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gällande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien är att ta del av enskilda funktionshindrades berättelse för att få en så mångfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att få just deras uppfattning av att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera på de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

BakgrundOm man använder böcker på rätt sätt kan man genom bokläsning stödja barnen i sin språkliga utveckling. Men bokläsning kan också bland annat bidra till att barnen får utveckla sin fantasi, får närhet, som underhållning eller att lyssna på vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag använt mig av i denna undersökning beskrivs det att det är genom samtal som vi människor blir de individer vi är.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och barn i en förskola använder sig av läsning utifrån följande lässituationer; läsning som underhållning, läsning för att lugna, pedagogiskt planerad läsning och läsning i lek.MetodJag har valt att utgå ifrån både kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att använda mig av verktyget observation. Både strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer på förskolan Humlan har jag valt att se på hur pedagoger och barn använder sig av läsning (läsning som underhållning, läsning för att lugna, pedagogiskt planerad läsning eller läsning i leken) och vem det är som tar Initiativ till läsningen (pedagogen eller barnet).

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt Initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt Initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.