Specialister med spetskompetens är ett måste för företag i en bransch där den komparativa fördelen ligger i kunskapen hos medarbetarna. Så är fallet inom revisionsbranschen och jakten på topptalangerna är hård. För att attrahera de bästa studenterna krävs ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Syftet med denna uppsats är att studera företaget Deloittes arbetsgivarvarumärke, hur de för ut det till den potentiella arbetskraften, samt hur studenterna uppfattar Deloittes arbetsgivarvarumärke. Vi har valt att avgränsa oss till att endast undersöka hur Deloittes Sverige marknadsför sig mot ekonomstudenter i Uppsala som potentiell arbetskraft.

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 ? 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling.

Denna uppsats är en fallstudie på fakturatjänst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlättar och erbjuder ett säkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen från e- handelsföretaget som får beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fått rejäla framgångar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affärsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgångarna beror på en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affärsidé, nämligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.

En fjärdedel av lantbruksföretagen klassas som tillväxtföretag och ingen av produktionsgrenarna växtodling, griskött, nötkött eller mjölk når sådan lönsamhet att det på lång sikt bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Den låga tillväxten kan på lång sikt innebära att alternativ sysselsättning blir intressant för många lantbruksföretag, samt att intresset att ta över vid generationsskifte minskar. Detta ger utrymme för många lantbrukare att diversifiera sin verksamhet. De flesta studier gällande tillväxt syftar oftast till att undersöka de företag med kraftig tillväxt eller kraftig negativ tillväxt. Eftersom få studier undersöker företag med näst intill obefintlig tillväxt har vi valt att studera denna företeelse. Studien syftar till att diskutera de tillväxthinder som lantbruksföretag upplever i sin verksamhet.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare.

Titel: Kompetensförsörjning ? en nyckelfaktor? En studie av företag i Gnosjöregionen.Bakgrund: Att ha medarbetare med rätt kompetens är en viktig konkurrensfaktor för de flesta företag. Den ökande konkurrensen från bl.a. låglöneländer för företagen i Gnosjöregionen har medfört att kompetensgapet har blivit allt viktigare att fylla.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning det finns problem med kompetensförsörjningen och om företagen uppfattar kompetensbrist som något som påverkar deras lönsamhet. Syftet är även att undersöka vilka former av kompetensförsörjningsstrategier företagen använder sig av samt se om det finns något samband mellan kompetensbrist och olika faktorer.Metod: En enkätundersökning skickades till 86 tillverkande företag i Gnosjöregionen.Resultat, slutsatser: Företagen i Gnosjöregionen upplever att de har kompetensbrist i varierande omfattning hos sina medarbetare, detta är något som de uppfattar påverkar deras lönsamhet och tillväxt.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vård av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar på vårdavdelningen upptar en väsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlägger undersköterskors roll på en vårdavdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen på hur en framtida utbyggnad på vårdavdelningen kan tänkas utformas. Metoder som användes var tidtagning med stoppur, kostnadsberäkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesområden.Studien erhåller en kartläggning över hur nuläget ser ut för undersköterskor på en vårdavdelning.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Brain drain innebär förlorat humankapital till följd av migration och förknippas oftast med högutbildade medborgares flytt till utlandet. Brain gain innebär å andra sidan ökat humankapital, antingen till följd av att migranter flyttar tillbaka till sina ursprungsländer eller genom ökade incitament för att utbilda sig på grund av migrationsmöjligheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur den lagändring som trätt i kraft i Ungern, för att förhindra migration av välutbildad arbetskraft, påverkar humankapitalet i landet. Uppsatsen begränsades till att enbart innefatta läkare.För att genomföra undersökningen användes data från olika databaser samt andra forskningsrapporter och kompletterande källor. Materialet analyserades med hjälp av teorier kring löneutjämning samt neoklassisk teori rörande nyttomaximering och inkomstfördelning.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, både som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend på den svenska arbetsmarknaden där det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istället för att anställa direkt i organisationen. Men vad händer med organisationsidentiteten när de anställda är tillfälligt där och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, både till konsultföretag och till kundföretag?Den här studien riktar in sig på konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet är att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfälliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen.

Inledning: All inclusive är ett koncept som på senaste år blivit mycket populärt och många resebolag erbjuder idag resor med All inclusive. Men det finns också en del negativa aspekter till dessa resor och de handlar bland annat om påverkan på miljön, den lokala turistnäringen och hur villkoren är för de anställda på hotellen med All inclusive.Syfte: Syftet med studien är att undersöka All inclusive och dess påverkan på olika parter så som gästen, personalen, resebolagen och lokala näringsidkare. Frågeställningen som ställts är hur de olika aktörerna upplever All inclusive i förhållande till den lokala turistnäringen, ekonomi, arbetskraft och påverkan på miljön.Metod/material: I studien tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla material till att besvara studiens syfte. Intervjuerna gjordes med sex stycken personer, varav två gäster som bodde på All inclusive, en vanlig gäst samt en reseledare, en lokal restaurangägare och en lokal guide. Intervjuerna tog plats i Turkiet och Egypten.Resultat: Resultaten visar att aktörerna upplever och påverkas olika av All inclusive.

Intresset för entreprenörskap ökar eftersom det ses som viktigt del för samhället med utveckling av nya produkter och tjänster samt skapande av arbetstillfällen. För att företag ska lyckas växa är det inte tillräckligt med att ha tillgänglig arbetskraft utan denna måste också användas på ett effektivt sätt. Därför blir ledarskapet en central del i entreprenörledda företag. Men många entreprenörer är inte vana vid ledarrollen då deras motiv för att starta företag ofta grundar sig på en affärsidé och en vilja att vara självständiga. Jämfört med anställda ledare så når entreprenörer rollen som ledare mest per automatik snarare än att det är ett medvetet karriärval. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörer kan bli bättre ledare med fokus på anställdas motivation.

SammanfattningSedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället.