Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Ingrupp - Sida 1 av 1

Actor observer bias : Påverkar könet hur vi attribuerar?

Actor-observer bias är benägenheten för människor att attribuera sitt eget beteende utifrån omständigheter och andras beteende utifrån deras person. Vi tenderar dessutom att favorisera och vara mer förlåtande i attributionerna till de som tillhör vår Ingrupp. Studiens syfte var att undersöka huruvida graden av tillhörighet till Ingruppen, kön, påverkar hur vi attribuerar. Studien genomfördes med 102 deltagare, 51 kvinnor och 51 män. En konfliktsituation mellan ett par presenterades för deltagarna där den ena parten i förhållandet (X) beter sig illa mot den andra.

Hur ingruppskorrektion kan uppstå: i mötet med en in- eller utgruppsrepresentant

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen Ingrupp i närvaro av antingen en Ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

Några muslimers psykologiska upplevelse av det svenska samhället.

Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

Skillnader i uppvisat bias mellan utmanare och försvarare av status quo

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan Ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse.

Inverkan av ingrupp och utgrupp på attityden till att vittna

På samma sätt som saker och ting kategoriseras, grupperar sig människor till ?vi? och ?dem?. Tidigare forskning har visat att både en gärningsman och ett vittnes etniska ursprung har avgörande betydelse för hur en gärningsman bedöms vid ett brott. Denna studie undersökte om deltagarnas och gärningsmannens etniska ursprung inverkade på attityden till att vittna vid ett brott. Studien var en kvasiexperimentell enkätundersökning där sammanlagt 166 skolelever i årskurs 9, varav 81 av utländskt ursprung fick besvara påståenden utifrån en fiktiv berättelse då gärningsmannens etnicitet manipulerades.

Att hålla fast vid sitt eget beslut : Beslutskonsolidering och attribuering beroende på majoritets- eller minoritetstillhörighet

Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet.

I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism : Frikyrkans förhållningssätt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt Månadshäfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Social Identity in Social Media : A Qualitative study on Upper Secondary Students Experiences in Social Media

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Fördomar- ett sätt för individen att stärka sin identitet

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom Ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

?Polisen blir mer som människor när dom rör sig i området? - en kvalitativ utvärdering av boendes attityder till områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen

Syftet med vår studie är att undersöka boendes attityder till områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen. Utvärderingar av boendes attityder till områdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfältet. Men de studier som finns utgår främst från ett kvantitativt angreppssätt, dvs. siffror och statistik.

Svensk gärningsmannaprofilering - vetenskaplig legitimitet, samarbete och metoder

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt.