Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtor och smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efter ett kirurgiskt Ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorerna som påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg där kvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av Ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter, förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskans attityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse med smärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilken smärtbehandling som ges.

Hos personer som vårdas på intensivvårdsavdelning är smärta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. Smärta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. Vårt syfte var att beskriva upplevelsen av smärta hos personer som vårdats på intensivvårdsavdelning efter bukkirurgiskt Ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkänd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdats på intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmärtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att känna trygghet hos personalen och lättnad då buksmärtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmärtan samt att sakna tillfälle och utrymme för att uttrycka sina känslor och sina behov.

Sedan år 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men på senare år har så kallade intimkirurgiska Ingrepp av kosmetiska skäl blivit allt vanligare. Av någon anledning omfattas inte det senare Ingreppet av lagen och mitt syfte är därför att reda ut varför. Är det någon skillnad mellan de båda Ingreppen? Jag ska också göra en jämförelse med fyra andra europeiska länder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillämpas.

Thoraxkirurgiska Ingrepp är kända för att vara smärtsamma procedurer. Patienterna bedömer smärtan som måttlig till svår. Syftet med denna litteraturstudie var att studera om det finns skillnad i smärtskattning mellan epidural analgesi jämfört mded intravenös analgesi de första dagarna efter thoraxkirurgiska Ingrepp hos vuxna patienter och om epidural analgesi ger mindre postoperativa bieffekter i form av sedering, påverkan på lungfunktionen och illamående/kräkning. Metoden som användes var en systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades.

BakgrundStickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.SyfteSyftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade Ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade Ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare.

I samband med att en organdonation ska genomföras görs en uttagsoperation, där organen tas från donatorn. Inför detta Ingrepp vårdas patienten på intensivvårdsavdelningen och det finns god tillgång på forskningom hur personalen där upplever vårdandet av en tilltänkt donator. Däremot brister forskningen om hur den perioperativa personalen upplever sitt medverkande vid uttagsoperationen. Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid en uttagsoperation från en avliden inför organdonation. Studien genomfördes som en kvalitativ deskriptiv studie och kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Postoperativ återhämtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt Ingrepp. Begreppet återhämtning är ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och även mellan vårdpersonal. Vid bedömning av postoperativ återhämtning är det viktigt att bedömaren använder sig av ett validerat instrument som täcker flera aspekter av återhämtningen.Syfte: Vårt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa återhämtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som på olika sätt bedömer patientens postoperativa återhämtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smärta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamående/kräkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vänder sig direkt till patienterna.

Några av de straffprocessuella tvångsmedel som används mest inom polisen är husrannsakan, kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige är skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare är således skyddad mot påtvingade Ingrepp som till exempel kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Inskränkningar i detta grundlagsskydd får endast ske om stöd för Ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta är Rättegångsbalken och där står vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att tvångsmedlen ska få användas. Vad händer om man istället för de krav som rättegångsbalken ställer upp använder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en husrannsakan? Blir det då inte ett påtvingat Ingrepp och därmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? Rättsläget är mycket oklart vilket vållat stor osäkerhet då varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsställande och entydigt svar på frågan.

Hysterektomi är ett kirurgiskt Ingrepp där man opererar bort livmodern på kvinnor där en genital rubbning uppkommit. Syftet med detta arbete var att ge en klarare bild om hur kvinnor upplever detta Ingrepp samt hur vårdpersonalen skall bemöta och kunna ge kvinnan stöd om så skulle behövas. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie belysa kvinnors upplevelser av hysterektomi samt behov av stöd. En systematisk litteraturstudie gjordes där tretton vetenskapliga studier har inkluderats. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, kvinnors upplevelser vid hysterektomi samt kvinnors behov av stöd.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Generell anestesi är inte alltid nödvändigt vid kärlkirurgi (t.ex. operation för karotisstenos och kärlförträngningar i benen). Många kärlkirurgiska Ingrepp kan utföras med patienten i vaket tillstånd, och lokal- eller regionalanestesi kan ge en tillfredsställande smärtlindring. Emellertid kan operationstiderna bli långa, och det finns en risk för att patienterna kan uppleva en betydande stress. Härvid finns ett intresse från omvårdnadssynpunkt att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen.Syfte: Att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen i samband med kärlkirurgi.Metod: En litteraturstudie har genomförts.Resultat: En väl fungerande lokal- eller regionalanestesi vid kärlkirurgi är en grundförutsättning för en positiv patientupplevelse.

Bakgrund: Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av envårdskada (1). Ungefär 50% av dessa sker i samband med kirurgiskt Ingrepp (2). När patientergenomgår ett kirurgiskt Ingrepp förväntar de sig att få en säker vård. Men vad innebäregentligen begreppet patientsäkerhet?Syfte: Syftet med arbetet var att göra en analys av begreppet patientsäkerhet ur ettvårdvetenskapligt perspektiv och i samband med kirurgiskt Ingrepp.Metod: I arbetet har en begreppsanalys gjorts av begreppet, enligt Walker och Avants modell.

BakgrundUlcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt Ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.

Bakgrund Antalet kirurgiska Ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska Ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt Ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under Ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt Ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien.