Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

DÄ miljöförstöringen fÄtt ett allt större globalt fokus leder detta till att företag mÄste engagera sig i miljöfrÄgan. SmÄ företag stÄr för cirka 70 procent av de globala utslÀppen och en förÀndring Àr dÀrför nödvÀndig. En implementering av ett miljöledningssystem kan hjÀlpa mindre företag att strukturera sitt miljöarbete och ISO 14001 Àr ett av de mest anvÀnda systemen för ett aktivt miljöarbete. Inom de flesta organisationer finns dock ett motstÄnd mot förÀndringar, samtidigt som företagen har höga förvÀntningar pÄ vad systemet kan bringa. Denna studie har undersökt vilka moment i ISO 14001 som förvÀntas skapa motstÄnd samt krÀva motivation i ett mindre, informellt styrt företag som bedriver tillstÄndspliktig verksamhet.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture ? one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies ? considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin sprÄkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àr skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltsÄ hur mÀnniskor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar pÄ att eleverna uppfattar det som att deras sprÄk förÀndras beroende pÄ om redovisningen sker i grupp eller individuellt med lÀraren. Ingen av eleverna tyckte att sprÄket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att sprÄket blir mer korrekt och formellt nÀr redovisningen sker enbart för lÀraren. Resultatet indikerar ocksÄ pÄ att elever med lÄg sjÀlvkÀnsla helst redovisar i grupp medan de med hög sjÀlvkÀnsla helst redovisar enbart framför lÀraren.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.