Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

En ledare kan genom sitt ledarskap komma att påverka sina medarbetare både positivt och negativt. Mot bakgrund av detta är det angeläget att ledarskapet fungerar väl och utövas på bästa sätt. Syftet med denna intervjustudie var att identifiera vad som utgör ett bra ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Öppna intervjuer genomfördes med tio stycken medarbetare på ett företag inom data ? och telefonibranschen.

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie är kvalitativ, där personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket även var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades på halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i åtta teman gällande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap..

Studiens syfte var att undersöka och sätta ord på medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrån två teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, Hällstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen användes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt två individuella intervjuer med två delande chefer på tre verksamheter inom Human service organisationer, där konceptet med delat ledarskap tillämpas eller har tillämpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat från nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och få nackdelar om rätt förutsättningar finns. Slutsatsen är att delat ledarskap är något alla tjänar på ?om uppdelningen av det delade ledarskapet är väl genomtäkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Det övergripande syftet med studien är att ge ökad kunskap inom fenomenet teamarbete samt att öka förståelsen för läkare, kurator och psykologs upplevelse av teamarbete, i olika form, och påverkan på patientvården inom vuxenpsykiatrin. För att besvara detta har nio kvalitativa intervjuer genomförts med representanter från tre olika team inom vuxenpsykiatrin. Intervjuerna har sökt svar på professionernas upplevelser kring ansvarsområden, ledarskap och hur patienters behov uppmärksammas som följd av arbetsformen. Resultaten visar att professionerna upplever ansvarsområden som tydliga, även om vissa respondenter inte får utnyttja sin fulla kompetens. Ledarskapet beskrivs som tydligt trots att endast ett av teamen har en formellt utsedd ledare, det formaliserade teamet, som har uttalat ansvar för ledarskapsuppgifter.

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande ? den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Syftet med studien var att undersöka det lärande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lärandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att få ökad förståelse av lärandet i fritidsverksamheten sökte vi svar på frågorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna på fritidshemmet att de lär sig under sin vistelse där? 2. Hur uppfattar eleverna att det lärande som sker i fritidshemmet går till? 3.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..