Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Informella möten - Sida 9 av 40

Symbolik i Det gÄr an : Ett mellanting mellan realism och romantik

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig pÄ den kvalitativa metoden genom intervjustudie. UtifrÄn de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp Àr svÄrt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna Àr vÀsentlig för en god kommunikation. Mejl Àr den kommunikationskanalen som anvÀnds mest men det finns Àven andra kanaler sÄsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Elevinflytande i skolan

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lÀrares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som stÄr om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetÀnkanden frÄn Skolkommitén. Med hjÀlp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lÀrare, i en klass pÄ en mindre skola pÄ landet, har om elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar elevinflytande. LÀrarna poÀngterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar pÄ det de fÄr bestÀmma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemÄl..

Var det bra sÄ? : En kvalitativ studie om arbetsrotation och lÀrande i ICA-butiker

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fÀltet och behandlar arbetsrotation pÄ ICA-butiker. Syftet Àr att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det fÄr för lÀrandet. LÀrandet som undersöks Àr hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrÄn de lÀroprocesser och lÀrandesituationer som uppstÄr i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som anvÀnds grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivÄerna av lÀrande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien anvÀnder sig Àven av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med Ätta anstÀllda frÄn ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; NÀra, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehÄll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anstÀllda roterar mellan avdelningar eller stÀlls inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lÀrosituationer dÀr anstÀllda kan lÀra sig pÄ en begreppslig- och intellektuell nivÄ.

Kommunikation och kommunikationsbrister inom en kommunal utbildningsförvaltning : Ur en arbetslivspedagogisk synvinkel

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig pÄ den kvalitativa metoden genom intervjustudie. UtifrÄn de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp Àr svÄrt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna Àr vÀsentlig för en god kommunikation. Mejl Àr den kommunikationskanalen som anvÀnds mest men det finns Àven andra kanaler sÄsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Strategins inverkan pÄ chefers upplevda informationsbehov

Vi vill undersöka kopplingen mellan företagens strategi och chefernas informationsbehov. Vi gör detta för att se hur chefernas informationsbehov ter sig utifrÄn vÄr tolkning av Porters teorier. För att uppfylla vÄrt syfte och för att besvara vÄr problemformulering har vi anvÀnt oss av en deduktiv, kvalitativ metod som bygger pÄ personliga intervjuer med fyra verkstÀllande direktörer. VÄra slutsatser Àr:Företagens strategi pÄverkar informationsbehovet.De differentierade företag vi undersökt tillskriver information om hot och möjligheter lika vÀrde och gÄr dÀrmed inte miste om information om hot frÄn sina konkurrenter. Ej i enlighet med en tidigare studie av Jennings & Lumpkin.

Kommunal samverkan ? En inblick i formella och informella samarbeten

Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

StrategiförÀndring vid en börsintroduktion

Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, rÀntelÀget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har pÄ senare tid skapat nya förutsÀttningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras pÄ börsen för att fÄ tillgÄng till riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsÀttningar för bolagen, vilket skulle kunna pÄverka deras strategier. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida ett företags strategier pÄverkas av en börsintroduktion. Om sÄ Àr fallet, hur och varför Àndras strategierna? Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehÄllande strategi, börsintroduktion och förÀndring.

Företagskultur och budgetering - det informella styrmedlets pÄverkan pÄ det formella

VÄrt syfte Àr att analysera och beskriva om, och i sÄ fall hur, företagskultur pÄverkar budgetering. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Den Àr hypotetiskt-deduktiv dÄ vi utgÄr frÄn ett antal teorier vid framstÀllandet av hypoteser som vi sedan jÀmför med vÄr empiri. DÄ berÀttelser och observationer ligger som grund för vÄra analyser har vi en hermeneutiskt ansats. VÄr primÀra datainsamling bestÄr av intervjuer vi gjort med personer pÄ olika nivÄer i organisationen pÄ tvÄ fallföretag.

Hur förÀndras kommunikationen av införande av distansarbete?

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

Visionen om den jÀmstÀllda arbetsplasten- en studie av kommunanstÀlldas erfarenheter och kunskaper om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhtesarbete vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona

Sverige utnÀmndes senast Är 2006 till vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Samtidigt visar forskning tvÀrt om att Sverige inte Àr ett jÀmstÀllt land och att ojÀmstÀlldhet finns pÄ en rad omrÄden i samhÀllet. Denna studie syftar till att problematisera Àmnet jÀmstÀlldhet genom att belysa det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgÄngspunkt i de anstÀlldas upplevelser sökte vi svar pÄ följande frÄgor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anstÀllda om det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnÄ en jÀmstÀlld arbetsplats? Studien inleds med en definition av jÀmstÀlldhetsbegreppet och jÀmstÀlldhetsarbete, och en förförstÄelse för Àmnet skildras.

FörÀldrars instÀllning till matematik

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka instÀllningar förÀldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vÄr framtida yrkesroll ska kunna upprÀtthÄlla ett gott samarbete med hemmen, som baseras pÄ förstÄelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning, pÄ tvÄ olika skolor, en mÄngkulturell och en kulturellt homogen. FörÀldrarna pÄ dessa tvÄ skolor var överlag mycket öppna till förÀndring, sÄg den informella matematiken i vardagen och vÀrdet av de kunskaper de fÄtt i Àmnet under sin skolgÄng. Detta överensstÀmmer inte med den litteratur vi lÀst pÄ omrÄdet.

Handhygiensrutiner - faktorer som pÄverkar följsamheten

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner Àr en av de vanligaste komplikationerna för sjukhusvÄrdade patienter och drabbar uppskattningsvis 10 % av alla inneliggande patienter. Handhygien Àr den viktigaste ÄtgÀrden för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkade sjuksköterskans följsamhet av basal hygienrutin inom slutenvÄrd. Metod: En litteratursökning Àr gjord i databaserna PubMed och CINHAL. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att fÄ fram resultatet. Resultat: Kontinuerlig utbildning ökade följsamheten till handhygien. En annan viktig faktor för ökad följsamhet var utformningen av arbetsmiljön. TillgÄng till handdesinfektionsmedel mÄste finnas i arbetsvÀgen och i synfÀltet för sjuksköterskan.

Förskoleklassens innehÄll och arbetssÀtt ? intention och fallstudie

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara pÄ mitt syfte har jag dels lÀst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med tvÄ förskollÀrare. Jag har Àven haft formella samtal med tvÄ förskollÀrare, en grundskollÀrare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till Àr att förskollÀrarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare pÄ deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna Àr barncentrerade. FörskollÀrarna anvÀnder sig av den lÀrande leken och ett för barnen meningsfullt innehÄll.

Visionen om den jÀmstÀllda arbetsplasten- en studie av kommunanstÀlldas erfarenheter och kunskaper om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhtesarbete vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona

Sverige utnÀmndes senast Är 2006 till vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Samtidigt visar forskning tvÀrt om att Sverige inte Àr ett jÀmstÀllt land och att ojÀmstÀlldhet finns pÄ en rad omrÄden i samhÀllet. Denna studie syftar till att problematisera Àmnet jÀmstÀlldhet genom att belysa det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgÄngspunkt i de anstÀlldas upplevelser sökte vi svar pÄ följande frÄgor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anstÀllda om det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnÄ en jÀmstÀlld arbetsplats? Studien inleds med en definition av jÀmstÀlldhetsbegreppet och jÀmstÀlldhetsarbete, och en förförstÄelse för Àmnet skildras.

Granskning av matematiklÀromedel för gymnasieskolans yrkesprogram : Avsnittet om ekvationer

Vi har granskat lÀromedel som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ inom matematikens A-kurs. Dessa Àr Matematik frÄn A till E (Liber), blÄ och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss pÄ avsnittet om ekvationer i de olika lÀromedlen. HÀr har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om dÀr finns nÄgon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvÀnt oss av vid vÄr granskning, Àr en komparativ undersökningsform.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->