Under de senaste åren har strukturen på konsumentmarknaden förändrats. Konsumentersbeteenden och förväntningar har gjort att det blivit svårt för företag att kommunicera medkunder via traditionella kanaler. Som ett led i det här har massmarknadsföring fått lämnaplats åt datadriven, segmenterad och differentierad påverkan. Lojalitet är något som blivitallt viktigare för företag då det har konstaterats att det är mycket billigare att kvarhålla enexisterande kund än vad det kostar att värva en ny. Något som blivit allt vanligare inommarknadsföring är lojalitetsprogram för varumärken, vilka syftar till att belönaexisterande kunder.

Nyckelord: kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföringBakgrund: Kundklubbar inom e-handeln är ett relativt nytt begrepp om man bortser från de företag som bedriver handel i flera kanaler. Det kan förklara att få studier har genomförts som beskriver kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn på vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar är ett sätt att bättre anpassa kundklubbarna efter konsumenternas önskemål.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagens kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar.Metod: En abduktiv forskningsmetod användes där intervjuer och enkäter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjälpte till att få en förankring av verklighetenTeori: Referensramen innehåller teorier om e-handel, kundlojalitet, kundklubbar och relationsmarknadsföring.Empiri: Här presenterades information från en kontaktperson från Pixmania och en respondent som jobbar som konsult på ett CRM-företag. En enkät och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier.Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att på så sätt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-kundklubbar i allmänhet står sig.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Kooperativa föreningar ägs och drivs av medlemmarna efter deras verksamhetsbehov. Medlemmarna investerar i föreningen för att den ska kunna avsätta deras produkter på ett lönsamt sätt. För att det ska fungera måste det finnas tilltro till föreningen, ledningen och styrelsen. Det har hävdats att förtroende är den viktigaste tillgången i en kooperativ förening. Till följd av globaliseringsprocessen och stora tekniska framsteg de senaste decennierna har några lantbrukskooperativa föreningar expanderat betydligt för att klara den stegrande konkurrensen (Nilsson, Svendsen och Svendsen, 2012). Arla Food amba är en mejerikooperation som växt betydande se senaste åren och har idag medlemmar i Sverige, Danmark och Tyskland samt produktion i 13 länder. Det finns en rad olika variabler i en kooperativ förening som påverkar om medlemmarna känner sig nöjda och har förtroende till föreningen.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

SammanfattningDynaMate AB, som är ägare av DynaMate Industrial Services, är ett fristående helägt dotterbolagtill Scania CV AB. Bolaget startade sin verksamhet 1993 och då inledningsvis som enunderhållsavdelning inom och åt Scania. Under första halvåret av 2001 ombolagiserades dockDynaMate AB för att kunna erbjuda produktionsstöd även till andra kunder. Under 2009 bildades såDynaMate Industrial Services AB (DIS), där detta företag idag erbjuder specialkompetens inomautomation, el och mekanik. Med stöd av företagets kompetenser och erfarenhet av produktionsstödlöser de kundens problem från idé till färdig maskin.I Scanias regi har DynaMates uppdrag oftast vilat på enskilda konstruktörer, som då agerat bådeprojektledare, genomförare och slutförare.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential.

Den svenska hotellbranschen går mot en utveckling av allt fler och större hotellkedjor. Genom sina stordriftsfördelar pressar hotellkedjorna ner priserna och standardiserar erbjudande vilket lett till att konkurrensmedlen har blivit färre. För att tilltala de viktiga företagskunderna är därför behovet stor av nya konkurrensmedel.Kunder ställer idag högre krav på att företag tar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande, CSR, och desto större företaget är desto större är kraven. Dessa krav leder till att företagskunder ställer allt högre krav på sina leverantörer. Ett verktyg för att möta kraven är CSR-kommunikation, där företag informerar om sitt befintliga ansvarstagande.

"Ginger Rogers did everything Fred Astaire did - only going backwards"Citatet används i flera litteraturer om returlogistik, detta för att ge uttryck åt den anspråkslösa betydelse returlogistik haft inom logistikvärlden, men som idag fått allt större betydelse. Uttrycket grundar sig i det rykte Fred Astaire hade, världens främste dansare. Vad som ofta kom i skymundan var prestationen från hans danspartner Ginger Rogers, trots att hon gjorde samma rörelser, fast baklänges och i högklackat.Det är enkelt, det är snabbt och du behöver inte trängas, fördelarna med e-handel är för konsumenten många, men hur påverkar denna utveckling företagen som bedriver butikerna? Handel av modevaror på internet har de senaste åren ökat markant, men det finns en problematik i att bedöma en produkt utifrån en bild, vilket är en bidragande faktor till att returer ökat avsevärt. Det finns många aktörer på marknaden och deras produktutbud är dessutom förhållandevis lika.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt.

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

Denna uppsats handlar om anställningsbarheten hos personalvetare, med fokus på informella kompetenser, i Sverige och Sydafrika. Studiens syfte var att utifrån ett arbetsgivarperspektiv undersöka vilka typer av kompetenser som gör personalvetare, vilkas yrke är att arbeta med personal- och arbetslivsfrågor på företags personalavdelningar, anställningsbara samt hur dessa typer av kompetenser värderas. Vidare var syftet att utreda om det råder en skillnad mellan svenska och sydafrikanska arbetsgivare vad gäller synen på ovanstående. Ur detta formulerades sedan fyra frågeställningar för att konkretisera syftet. Dessa syftade till att klargöra vilka typer av kompetenser som gör personalvetare anställningsbara i respektive land, hur kompetenserna värderades samt eventuella skillnader mellan länderna.

Kommunala parkarbetare är en ?tyst? yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen.Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet.