Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.  .

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar.Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister frånDagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende.De oberoende,.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Målet för detta examensarbete har varit att förbättra driften av en motkolvs tvåtaktsmotormed HCCI-förbränning. Huvudfokus för arbetet har varit på gasväxlingsprocessen, dåfrämst avgasprocessen.Motorn har studerats med utgångspunkt från hur en tvåtakts Otto-cykel fungerar.Gasväxlingsprocessen i tvåtaktsmotorer kännetecknas av behovet av att snabbt få ut denförbrända gasen och införa ny blandning vid varje expansionstakt, samt avsaknaden avventiler. Behovet att kunna kontrollera gasflödet genom cylindern ger upphov till två avde mest karaktäristiska systemen på tvåtaktsmotorer: spolpump samt avgaspipa.Utformningen och genomförandet av dessa två system har skapat ett flertal uppgifter somdet varit nödvändigt att lösa: porttider har uppmätts, ett luftintag med trycksatt luft harbyggts för att kunna ändra förhållandet på insugningsluften. Olika insprutningssystem harockså testats.Slutligen har en avgaspipa installerats och trimmats in. Utifrån målsättningen, så har ettlogiskt sätt att angripa problemet gjorts:? Beteende hos kompressibelt gasflöde i HCCI-motorns kanaler har studerats.? Avgasrörets dimension och dess påverkan på motor prestanda har undersöktsgenom att prova olika utformningar på avgasröret.? Experimentella observationer av tryckpulsationer i avgasflöden har gjorts för attkunna gör finjusteringar..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur läromedel går tillväga vid introduceringen av additions-, subtraktions- och likhetstecknet. Den metod som valdes var en komparativ textundersökning av tre olika läromedel. De läromedel som undersöktes valdes utefter en intention att få en bredd på studien. Resultatet visade att symbolerna introduceras på olika sätt och i olika ordning i de tre läromedlen. Här framkom att likhetstecknet inte alltid får den huvudroll som teorin påtalar att den bör ha, vilket kan försvåra elevernas förståelse för symbolen.

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur många som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är från intressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två fritidshem i två olika kommuner.

Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ?sanningsbärande? trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren.

Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.