Bakgrund och problem: En av de största finanskriserna vi har sett i Sverige bröt ut underhösten 2008. Både företag och privatpersoner kände av problemen och fick en försämradekonomisk situation, som en konsekvens av denna kris. Många av bankerna har gjort storakreditförluster under den här tiden. Det har i samband med detta uppmärksammats storagoodwillposter, vars värde har ifrågasatts och en debatt i svensk media har uppstått. År 2005infördes ett nytt regelverk för redovisningen av rörelseförvärv, IFRS 3.

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden.

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav från kunder innebär att företag i dag utsätts för hård konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en längre tid sökts åstadkomma en styrning som är anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa är det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillämpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förståelsen för det balanserade styrkortets tillämpning i ett mindre företag samt att på olika hierarkiska nivåer analysera och jämföra upplevda förändringar som tillämpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie på ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer.

Torsken har minskat i Östersjön sedan mitten av 1980-talet och dess bestånd är idag under en hållbar nivå. För artens överlevnad krävs det en viss salthalt, vattentemperatur, syrehalt m.m. Torskbeståndet är uppdelat i två populationer, ett östligt och ett västligt. Eftersom torsken rör sig över stora ytor och finns i ett begränsat antal anses den vara en gemensam resurspool. Problem som kan uppstå i och med detta är överfiske.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur AP-konvertibeln, mezzanine och säljarrevers fungerar i praktiken samt i förhållande till varandra. Det är även att skapa ett beslutsunderlag för förvärvaren och banken vid val av mellanfinansiering i samband med ett företagsförvärv. Intentionen är att bidra med en skriftlig jämförelse som kan vara till användning för finansiärer av mellanfinansiering. PROBLEM: När ett företagsförvärv ska genomföras uppkommer ett problem för köparen gällande hur förvärvet ska finansieras. Ett företagsförvärv är i allmänhet kapitalkrävande och det är därför vanligtvis inte tillräckligt med den finansiering som tillhandahållas från investerare av eget kapital.

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för det nya systemet för värdering och beskattning av derivatinstrument. Sammanfattningsvis utgör innehavda instrument vid yrkesmässig verksamhet lagertillgångar, och får då tas upp till sitt verkliga värde eller det samlade anskaffningsvärdet. Vid icke yrkesmässig verksamhet skall i allmänhet reglerna i inkomstslaget kapital tillämpas. Gränsdragningen mellan yrkesmässig respektive icke yrkesmässig måste bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Vad avser de nya reglerna om värdering av derivatinstrument som skatterättsligt klassificeras som lagertillgång till verkligt värde så ser jag inte att de kommer att få särskilt stort genomslag, i vart fall inte under de närmaste åren.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar har under de senaste åren varit föremål för en omfattande granskning från flera olika håll. Socialsekreterarnas utredningskompetens har ifrågasatts. Kritiken har handlat om de långa utredningstiderna, om avsaknaden av barnperspektiv i utredningarna, om brister i utredningsförfarandet, samt om barnens delaktighet. På senare tid har nya sätt att genomföra barnavårdsutredningar prövats, till följd av den kritik som riktats, men det saknas kunskap om hur olika utredningsmodeller upplevs av de berörda.Syftet med denna uppsats är att belysa erfarenheter och upplevelser av två olika modeller för barnavårdsutredningar; lägenhetsutredning och traditionell utredning i kontorsmiljö, ur några föräldrars och socialsekreterares perspektiv. Uppsatsen består av två delar; en litteraturstudie och en intervjustudie.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.