Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster??.Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras inställning till att inkludera elever i behov av särskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. Jämförelser gjordes vad det gäller kön, yrke, ålder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och ämnesinriktning.Teori: Undersökningen, som är kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill säga med en ut-gångspunkt i såväl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, där män verkade ha en nå-got mer positiv inställning till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollärare/fritidspedagoger var mer positiva i sin inställning än lärare. Spe-ciallärarnas uppfattning överensstämde ganska väl med förskollärare/fritidspedagoger.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna. Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig. Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten. Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse.

Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt.

Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.