Sökresultat:
1159 Uppsatser om Informella investerare - Sida 33 av 78
Hög redovisningskvalitet - Lägre risk och högre förväntningar? - En kvantitativ studie över sambandet mellan redovisningskvalitet och finansiella mått
Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavärden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: Jämförelseanalys där korrelationer har beräknats mellan finansiella mått och resultaten utifrån en bedömningsmodell från konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mätning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hämtats från Avanzas webbportal medan resultaten från Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmärkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med våra ursprungliga frågeställningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavärde och redovisningskvalitet på Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar våra förväntade resultat och förutom mätfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen återfinns i räkenskaperna eller att redovisningen bestäms till stor grad av kapitalägare. Det kan också vara så att mer information inte alltid är positivt..
Institutionella investerare - aktiva ägare eller passiva förvaltare? : En studie av hur institutionellt ägande påverkar ersättningar till ledande befattningshavare i Sverige
The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results.
Kan kompetensutveckling leda till överflödig kunskap? : en empirisk undersökning av ett företags kompetensutveckling
Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.
Det funkar inte så här : En kvalitativ studie av upprätthållandet av normalitet i pojklagskulturen i ett ishockeylag
Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.
Målöverensstämmelse i tjänsteföretag: fallstudie på Comfort Hotel Max
Tjänster är fundamentalt annorlunda än varor. Tjänster är immateriella, och kan inte lagras. Tjänster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. När den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjänsteföretag är likvärdig mellan företag i samma bransch, får den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjänsteutövare. Det här förhållandet är utmärkande för företag i hotellbranschen, där byggandet av kundlojalitet är viktigt.
Kan förekomsten av en rískpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet? : En empirisk studie av Sverige och USA
Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.
Förvaltning av köpcentrum : En analys av några framgångsfaktorer
Förvaltning av köpcentrum är komplext och skiljer sig i många avseenden från traditionell kommersiell förvaltning där fokus ofta hamnar på låga vakanser och ihållande kassaflöden. För att driva ett framgångsrikt köpcentrum finns det ett antal framgångsfaktorer man måste uppmärksamma och jobba med. Några av de viktigaste är förnyelse och tillgänglighet samt butiksmix. Dessa framgångsfaktorer är tillsammans med och bygger upp ett köpcentrums image. Den här uppsatsen belyser skillnader och likheter i hur några av de utvalda framgångsfaktorerna definieras i forskningsrapporter och litteratur samt hur investerare på den svenska marknaden uppfattar och värdesätter dem.
Meningsskapande förhandlingar om ords betydelser i klassrumssamtal med vuxna andrapråkselever
Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.
Örebrokompaniet - en fallstudie om destinationsmarknadsföring
Den hårdnande konkurrensen emellan städer för att attrahera turister, nya invånare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat där destinationsmarknadsföring inte bara är nödvändigt utan kan bestämma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket är upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, destinationsutveckling, nätverk och värdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som är en fallstudie bygger på en intervjuundersökning där flera betydelsefulla aktörer inom både kommunen och näringslivet finns representerade.Studiens resultat pekar på att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra städer i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring.
Implementering av ?Evaluation of business partners? inom Boliden : en utvärdering och fallstudie av Evaluation of Business Partners
Corporate Social Responsibility (CSR), även kallad hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande, var en term som började användas i slutet av 60-talet. Det är en arbetsmodell där syftet är att få företag ta ansvar för verksamheten och uppmuntra till en positiv inverkan på miljön, marknaden, samhället och anställda. CSR fungerar som en inbyggd självreglerande mekanism, genom vilket ett företag kontrollerar och håller sig uppdaterade beträffande de aktiva lagarna inom internationella normer och etik.
Boliden lägger stort fokus och engagemang inom CSR- relaterade frågor. Blan annat har Boliden stärkt företagets CSR- engagemang genom att starta projektet Evaluation of Business Partner (EBP). Ett av huvudmålen med EBP är att höja standarden och öka medvetenheten angående mänskliga rättigheter bland sina affärs- och samarbetspartners.
Undersökning av sambandet mellan aktieutveckling, P/E-tal och direktavkastning
Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser.
"Det känns inte komfortabelt att läsa texten." : Stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan
Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer.Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.
Effekten av förändrade kreditbetyg : En studie på den svenska aktiemarknaden
Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden.
Är världen för stor för litteraturen?: lärares litteraturval
och kanon ur ett mångkulturellt perspektiv
Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda på hur fyra svensk-lärare resonerar kring sina litteraturval i förhållande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-västerländska litteraturens plats i svenskämnet. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare från olika bakgrunder. Vårt resultat visar att våra informanter ser olika på svenskämnets huvudsyfte och att detta påverkar deras undervisning, men inte i någon större utsträckning deras litteraturval och att icke-västerländska texter däri är underrepresenterade. Slutsatsen som följer är att det för våra informanter inte finns några direkta officiella krav från styrdokumenten att använda sig av icke- västerländsk litteratur, inte heller några uppenbara vinster utifrån de informella strukturerna - alltså det som kan karaktäriseras som skolkulturen, lärarkollegiet och den enskilde lärarens utbildning och intressen. Lärares litteraturval i förhållande till kanontanken är därmed, som vi velat påvisa, ett komplext och mångfacetterat system som av förklarliga skäl tar tid att förändra..
Lärandemiljö - ett utvecklingsarbete om miljöns påverkan på barns språk i förskolan
BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.