Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Den här uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt värde än andra och hur detta estetiska fokus kan uppnås samt hur detta påverkar spelen och dess värde. Syftet är att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemområdet utfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanställdes med reflektioner kring hur processen påverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhållningssätt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan användas för att skapa sammanhållna och starka upplevelser..

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap..

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning..

Under Hösten 2011 startade ett mediedrev mot Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt, där han anklagades för att ha bluffat till sig för mycket i bostadsbidrag. Den här uppsatsens uppgift är att undersöka vilka strategier Juholt använde sig av i sina försvarstal utifrån statusläran och om han argumenterade efter det. Undersökningen är intressant då Juholt misslyckades i sin kommunikation till allmänheten under krisens gång. Jag fann att det man trodde var en ursäkt från början visade det sig vara undvikande av ansvar. Även medias roll visade sig ha en avgörande betydelse då de satte dagordningen.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna använder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag få en bild av hur terminologin påverkar undervisningen när samma register förklaras på olika sätt. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer för att på så sätt få en mer utförlig bild av sångpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sångpedagoger i olika genrer för att se om det finns någon skillnad i val av begrepp utifrån vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstå informanterna på ett djupare sätt har jag använt mig av ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna.

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, ränteläget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har på senare tid skapat nya förutsättningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras på börsen för att få tillgång till riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsättningar för bolagen, vilket skulle kunna påverka deras strategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett företags strategier påverkas av en börsintroduktion. Om så är fallet, hur och varför ändras strategierna? Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehållande strategi, börsintroduktion och förändring.