Syfte:Att med utgångspunkt ifrån gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en gräsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington där den sistnämnde sades representera någotfrämmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framställderörelsen i mångt och mycket som populistisk med återkommande rasistiskatendenser från såväl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet å sin sida åberopade däremot rörelsen som mer legitim i dess sätt attväcka entusiasm bland republikanerna.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling. För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Syftet med denna studie är att belysa förutsättningarna för att använda naturreservat som ett verktyg mot ohälsa utifrån tre viktiga samhällsinstanser: kommun, landsting och länsstyrelse. Som metod har jag använt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder på att de naturreservat som valts ut med omsorg om växter och djur, och där man satsat på tillgänglighet så väl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot såväl fysisk som psykisk ohälsa förutsatt att de tjänstemän som arbetar med samhällsutveckling och folkhälsa får de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de värdesätter ett ökat samarbete..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Denna rapport handlar om skapandet av typsnittet Hun. Detta är ett enmansprojekt som har blivit utfört med intresse till både typografi och utformandet av bokstavsformer. Typsnittsdesign är en tidskrävande process. Det är inte enskilda tecken som utgör ett typsnitt, det är helheten. Alla tecken behöver mycket tid och omsorg för att kunna bli en helhet.Stor del av arbetet presenterar vad som händer bakom kulisserna i skaparprocessen.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser.

Mellanchefer inom social omsorgsverksamhet arbetar på uppdrag av kommunens politiker och är underställda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för underställd personal. Kommunernas allt mer begränsade ekonomiska resurer är en faktor som kan skapa svårigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nå uppsatta mål. Arbetet som mellanchef förutsätter en förmåga att kunna hantera och balansera motsättningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemål och förväntningar. Syftet med vår studie var att fånga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att få en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsättningar att utöva ledarskap..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Inom hälso- och sjukvården sker en mängd möten mellan personal och människor i de mest varierande situationer. Som sjuksköterska ska du enligt lagar och föreskrifter besitta kunskap och förmåga att utveckla goda relationer till patienter, närstående och personal. Detta kräver ett medvetet och ett professionellt bemötande. Bemötande är ett svårdefinierat begrepp som innehåller flera olika aspekter. Syftet med denna begreppsanalys är att tydliggöra begreppet bemötande samt belysa sjuksköterskans bemötande i olika vårdrelationer.

I denna uppsats undersöks hur deltagarkulturen ser ut på gräsrotsnivå, hos de som skriver och läser fan fiction. Utifrån två fan fic-berättelser undersöks interaktionen mellan författare och läsare. Eftersom forskningen inom fan fiction och deltagarkulturer belyser möjligheten till lärande undersöks hur och om konsumenternas produktion på denna nivå främjar lärandet i skapandet av fan fiction. En intressant aspekt när det gäller deltagarkulturen är hur gränsen mellan producent och konsument blir diffus. Kan man, utifrån undersökningen utläsa om gränsen mellan dessa, producent och konsument ? författare och läsare ? upplöses? Frågeställningar för undersökningen är:Hur interagerar läsarna och författarna med varandra?På vilka sätt engagerar sig läsarna i berättelsen och dess utveckling? Hur förhåller de sig till författarens tolkning och hur ser de/använder de sin roll som läsare?På vilka/vilket sätt uppmanar och/eller uppmuntrar författarna kommentarer och respons från sina läsare? Hur hanterar de kommentarerna?I vilken utsträckning framträder en informell lärmiljö på communityt? Hur ser den ut och kännetecknas den av deltagarkulturen?.

I vår studie hade vi som syfte att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att skapa en god lärandemiljö för andraspråkselever. Studiens fokus ligger på att se hur lärare arbetar för andraspråkelevernas integration, språkutveckling och ämnesinlärning samt att undersöka om dessa arbetar utifrån någon vedertagen undervisningsmodell och således känner till forskning och pedagogik som främjar andraspråksinlärning . För att ta reda på hur pedagoger arbetar med andraspråkselever ute i skolverksamheten valde vi att utföra en intervjustudie där vi intervjuade sex verksamma ämneslärare som undervisar i klasser där andraspråkselever ingår. Vår studie visar att de intervjuade lärarna inte har formell kompetens för andraspråksundervisning då de inte arbetar utifrån någon vedertagen undervisningsmodell som är riktad mot andraspråksinlärare. Vi finner dock att flera av de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt för andraspråkselevernas integration och språkutveckling genom diverse stödinsatser..

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande? Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen.