Denna studie har som syfte att se hur medarbetare på ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara på. Avsikten är dessutom att jämföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i två likadana verksamheter på olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkäter delats ut, där medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara på deras kompetens och talang. De ombads även skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrågor som senare låg till grund för analysen.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas.

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 ? 13 år. Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp..

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer..

Problem: Vår uppfattning om forskningsläget kring småföretag och kompetens är att fokus främst ligger på småföretagens problem med att få tillgång till och utveckla kompetens. Samtidigt går det inte att bortse från att det redan finns mycket kompetens i småföretag. En ökad förståelse kring denna kompetens tror vi kan gynna både små och stora företag. Framförallt tror vi att mindre företag just på grund av begränsade resurser kan ha en bättre förmåga att utnyttja den kompetens som redan finns. Det är emellertid få studier som granskar hur kompetens i småföretag kan synliggöras.

Individer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF), IK<70, tenderar att ha lägre självkänsla än individer utan IF. Låg självkänsla korrelerar med psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och ätstörningar. Global självkänsla, en individs generella uppfattning av sig själv och sitt värde, påverkar och påverkas av undergrupper, såsom idrottslig kompetens (Shavelson, Hubner, & Stanton, 1976). Studier utanför Sverige visar att deltagande i organiserad idrottsverksamhet ökar global självkänsla och idrottslig kompetens hos individer med IF. Denna studies syfte var att undersöka självkänsla och idrottslig kompetens hos idrottare, 16 år och äldre, inom Special Olympics i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.