LÀrare anvÀnder sig av allt frÄn summativ bedömning och fingertoppskÀnsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, nÀr elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgÄngen för elevers lÀrande och kunskapsutveckling sker dÄ formativ bedömning anvÀnds.Syftet med denna studie Àr att studera hur blivande lÀrarstudenter beskriver lÀrares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lÀrares bedömning jÀmfört med teorin frÄn lÀrarutbildningen?Det empiriska materialet, bestÄende av 18 examinationsuppgifter frÄn lÀrarstudenter i Didaktik II, sammanstÀlls och tolkas med inspiration utifrÄn det hermeneutiska tankesÀttet. Studenttexterna tolkas utifrÄn de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förvÀntades att studera frÄn sin VFU- verksamhet.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Motivering till val av undersökning Àr att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pÄgÄende verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbÀttra dess funktion.Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om skriftliga omdömen har pÄverkat lÀrares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden Àr kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lÀrare samt tvÄ rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare Är.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som nÄgot positivt, men att lÀrarna behöver bÀttre förutsÀttningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. LÀrarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. LÀrarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lÀttare kunna arbeta med skriftliga omdömen.Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fÄtt de möjligheterna till att reflektera över sitt lÀrande sÄ ofta som det Àr nödvÀndigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom sjÀlv-och kamratbedömning leder till att eleverna fÄr möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lÀrande. Den formativa bedömningen gÄr hand i hand med den summativa och de Àr beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att frÀmja elevers lÀrande genom att undersöka och erbjuda tillfÀllen för sjÀlv- och kamratbedömning. Vi har genomfört tvÄ aktioner med tre delmoment.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda vilka förutsÀttningar lÀrare i idrott och hÀlsa (F-6) skapar för en rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning. Undersökningen belyser hur vÀl Àmnets syfte, mÄl och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lÀrarna gÄr tillvÀga dÄ de bedömer elevernas prestationer och hur lÀrarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Förmedlar lÀrarna mÄl och kriterier till eleverna?? Vilka strategier anvÀnder lÀrarna för bedömning och betygsÀttning?? Vilka möjligheter ger lÀrarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen Àr fem lÀrare som jobbar med Àmnet idrott och hÀlsa pÄ lÄg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att fÄ djupa, ingÄende och innehÄllsrika svar pÄ mina frÄgestÀllningar.ResultatResultatet av studien visar att lÀrarnas arbete med att förmedla mÄl och kriterier till eleverna sker i olika stor utstrÀckning, samt att lÀrarna anvÀnder sig av olika metoder för att nÄ fram.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Den hÀr undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lÀrares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning Àr kommunikationen mellan elever och lÀrare viktig nÀr det gÀller bedömning. Stor vikt lÀggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lÀrande i skolan. Formativ bedömning krÀver ett samarbete mellan eleven och lÀraren. I undersökningen intervjuades elva elever i Ärskurs 9.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger pÄ situationella preventiva ÄtgÀrder av bÄde formell- och informellkaraktÀr. Tillsammans med polismyndigheten i VÀstmanland har relevant data över antalet anmÀlda snatteribrott i klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad tagits fram. UtifrÄn den anmÀlda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkÀtundersökning genomförts och transkriberats. 25 klÀdesbutiker med minst ett anmÀlt snatteribrott deltog i studien.

Utveckling av planeringssystem Àr ett komplext designproblem som krÀver bÄde en hög grad av flexibilitet men Àven struktur. I samband med planering Àr det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som mÄste beaktas. Kunnandet nÀr det gÀller planering finns ofta koncentrerad till ett fÄtal nyckelpersoner. Det Àr dÀrför ingen tillfÀllighet att mÄnga företag, organisationer och Àven universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvÀndarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvÀndarsystem. Uppsala universitet Àr inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anstÀllda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristÄende kurser.

In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children?s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.