Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden. Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt.

Det här examensarbetet är skrivet på C-nivå, inom ämnet skogshushållning på institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen är 10 poäng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor på Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det här arbetet är att skogarna på Omberg sedan låg tid tillbaka har varit föremål för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna där.

Att synliggöra information på alla stadier i processen från början till slut på företaget gör det möjligt att upptäckta felen i ett tidigt skede av processen och samtidigt att informationen korrigeras snabbt och effektivt. Det är därför Pearlson & Saunders (2010) menar att informationssystem bygger på tre grundpelare: teknik, människor och processer. Utan samverkan mellan dessa pelare, är det svårt eller omöjligt att lyckas att implementera någon form av databas. Dessa med tanken på att databasen syftar till att samordna och effektivisera flödet av både material och information på företaget. Den gemensamma databasen skapar dessutom förutsättningar för en komplett, tid aktuell och korrekt information som delas inom företaget mellan olika avdelningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och Informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut.

Räddningstjänsten Dala Mitt efterfrågade en rapport över hur de kan förbättra sin Informationsverksamhet till allmänheten när det gäller brandskydd i hemmet. Detta med anledning av att de vill minska antalet bostadsbränder i regionen. De ville veta hur människan fungerar när det handlar om att ta in information och att fokus skulle ligga på personer i samhället som har möjlighet att ta ansvar för sitt eget brandskydd. Statistik visar att det de senaste fyra åren i genomsnitt har omkommit 90 personer per år till följd av brand. Den vanligaste kända orsaken till dödsbränder i bostäder är sängrökning medan den vanligaste orsaken till bostadsbränder (utan dödsfall) är att någon av misstag har slagit på eller glömt att stänga av en spisplatta.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.