Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie är att utifrån en deskriptiv utgångspunkt undersöka dels vad barn ska lära sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser på barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar på följande tre frågeställningar, Hur förstås barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lära sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgångspunkter är två: hermeneutik vars ontologi tillåter ett antal ståndpunkter och att vi alltid har en viss förförståelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar också till att underlätta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som både teori respektive metod), och värderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats från hermeneutiken undersöka dessa frågor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes.Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor.

Den här studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet påverkas av att inte behärska svenska språket motsvarande slutnivån inom sfi (svenska för invandrare). Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sju män och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen ålder från olika delar av världen. Syftet med undersökningen är att studera svenska språkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnå sfi:s slutnivå. För att ha möjlighet att sätta de resultat jag kommer fram till i relation till något, för att kunna göra jämförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som också invandrat till Sverige i vuxen ålder men som alla klarat att få godkänt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga är situationsbetingat och relativt, dvs.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda på hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de föräldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sätts särskilt värde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.Frågeställningar: 1: Vad var föräldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev föräldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjälp att förstå sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 föräldrar som genomgått en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att föräldrarna har upplevt betydande delaktighet och förståelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig påverkan.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Andelen äldre i samhället har ökat och därmed har även förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet är av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock påverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmåga och det kan bli svårt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var därför att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde både genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundär sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Syftet var att beskriva erfarenheter från föräldrar med långvarig smärta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen påverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt åtta kvinnor mellan 37-52 år intervjuades. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen får ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrån egna förutsättningar?, ?Behov av stöd från andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen får ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushållsaktiviteter.