Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker på sju stora analysföretag.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

Uppsatsens syfte är att erhålla en förståelse för hur olika intressenter (företags Investor relations-avdelning, analytiker, media) på kapitalmarknaden tänker och agerar gällandes att stabilisera ett företags aktiekurs med stöd av Investor relations (IR). Det är även intressant att belysa och erhålla en bred förståelse gällande intressenternas handlande och hur deras beteende kan tänkas påverka en aktiekurs. För att erhålla en god empiri användes en kvalitativ metod med sex personliga intervjuer. Respondenterna utgörs av två börsnoterade företags IR-avdelning, Hennes & Mauritz (H&M) och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Vidare intervjuades två analytiker som analyserar de nyss nämnda företagen.

Bakgrund och problem: Dagens redovisning har allt mer utvecklats till ett informationssystem ochföretagen förväntas att, förutom den lagstadgade informationen, lämna ytterligare ochkompletterande frivillig information. Årsredovisningen är det mest heltäckande dokumentet överföretags verksamhet som finns tillgängligt för allmänheten och får därför anses som det huvudsakligaupplysningsverktyget. Problemet idag är inte att företag utesluter information av frivillig karaktärutan snarare att den information som lämnas riskerar att bli allt för omfattande och många gångersvårtolkad. Då utvecklingen går mot en alltmer innehållsrik Informationsgivning är det av stor vikt attrapporterna är tillförlitliga och relevanta.Syfte: Studien syftar till att visa hur den frivilliga informationen har förändrats i årsredovisningenöver tid och att analysera denna förändring med avseende på användbarheten för företagensintressenter. Rapporten syftar vidare till att belysa områden som företaget anser vara så viktiga att detas upp i årsredovisningen samt att se hur de olika områdena behandlats över tid.Avgränsningar: Frivillig information kan erhållas från en mängd olika källor.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital, har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Denna tillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dock uppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgång i företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande. För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bild lämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts för att undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idag anses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter. Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationen i årsredovisningen.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser så som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strängare lagregler för bl. a Informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan väg, nämligen soft law-vägen, där man i stor utsträckning förlitade sig på självreglering.