This two years master?s thesis consists of a domain analysis on the local Swedish newspaper Gefle Dagblad (GD). The domain analysis was developed by the Danish library and information scientist Birger Hjørland. The purpose of this theory is to understand the information behavior of individuals by studying the social and collec-tive context which surrounds this person. According to Hjørland, four different areas need to be studied in order to analyze a domain.

The subject of this two year Master's thesis in Library and Information Science is the information practices of illiterate immigrants in everyday life. The purpose is to examine how immigrants seek, identify, understand and value information sources and information, and how the practices have changed with their arrival in Sweden. It furthermore focuses on the barriers that illiterate immigrants meet in accessing and understanding information. It moreover investigates the strategies they use to overcome them.For this purpose twelve qualitative research interviews were carried out, with illiterate immigrants as well as with service providers. The theoretical concepts of the essay is information practices, which means that the information process is within a context, and information poverty, that people in different context do not have adequate and equal access to information and information sources.Using McKenzie's model of information practices, the essay concludes that illiterate immigrants are active in their information process, especially when they interact with information.

Internet har gett konsumenten en ökad marknadsöverblick, detta har gjort det möjligt för konsumenten att tidseffektivt jämföra varor och priser. Detta innebär att dagens konsument är betydligt mer välinformerad. Medvetenheten om en stor och komplex marknad innebär ett högt engagemang och upplevda risker med köpet som följd. Det höga engagemanget innebär att man som konsument bland annat söker information för att reducera sina upplevda risker.Syftet med denna uppsats är att minska luckan i teorin om konsumenters riskreducerande Informationsbeteende då de genomgår köpprocessen i ett högengagemangsköp. Ett annat syfte blir att se vilka faktorer kring informationssökning som är viktiga i ett högengagemangsköp på en högteknologisk marknad 2006.

Abstract PurposeThis thesis aims to focus on how master students administer scholarly articles after they have found them. The purpose of the study is to detect how and to what extent people administer their articles from a personal information management-perspective (PIM).MethodTo answer the research questions, a web-based questionnaire survey was distributed which was announced to around 2,000 master students from different universities in Sweden. Most of the items in the survey focused on individual storage methods. The respondents were asked to rate the frequency of their different information administration behaviors on a seven level Likert-type-scale. Subsequently, items concerning specific information administration behaviors were posed, followed by questions on the respondent's sociodemographic status.

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt Informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga.