Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk Informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för Informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet.Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

SammanfattningBedrägeribrotten har ökat kraftigt och det har även skett en stor förändring i tillvägagångssätten för brottstypen de senaste decennierna. Ökningen och förändringen beror till stor del på den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrägerier kan begås. Den nya tekniken har även bidragit till att bedrägeribrotten både kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt då en gärningsperson enkelt kan nå ut till en stor krets. Bedrägeri är en av de mest svårlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rättstillämparen ett betydande utrymme för tolkning.