Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför Inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där Inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande Inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring Inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv.

Barn och unga påverkas i stor utsträckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. Många av de unga upplever att de inte kan vara med och påverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras åsikter inte efterfrågas eller inte tas på allvar kan känna sig utanför samhället, det kan också leda till att de inte känner tillit till det system som finns. Ungdomsråd är en form av Inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk påverkan även för de ungdomar som inte uppnått åldern för rösträtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsråd skulle inrättas för att även de unga i kommunen skulle få möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det.