André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, Lärarutbildningen - Barn Unga Samhälle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv på Inflytande. Syftet med denna studie har varit att undersöka barns Inflytande och möjlighet till påverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns åsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frågor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna på förskolan? På vilket sätt har barnen Inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna på barnens Inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes på fyra avdelningar, jämnt fördelade på två olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket Inflytande barnen hade och hur deras intresse användes i samlingen.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilket Inflytande elever i år sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera på elevers uppfattningar på grund av bristen på forskning inom detta område.En förundersökning genomfördes i form av enkäter för att kartlägga elevers intresse, för att sedan genomföra två gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett Inflytande på musikundervisningen men att det är läraren som begränsar Inflytandet vid lektionstillfällena. Det finns inslag av populärmusik som man under lektionstillfällen diskuterar och analyserar tillsammans med musikläraren. Musikundervisningen leder enligt vår undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade även utanför skolans dörrar.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och Inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya Årstafältet?.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen.

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första Inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra Inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen Inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns Inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns Inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha Inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till Inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns Inflytande kommer till uttryck.

I denna beskrivande studie undersöks vilka möjligheter de politiska sekreterarna i Region Skåne har att utöva politiskt Inflytande. För att undersöka detta har vi utgått från tre maktforum. Information och bakgrundsmaterial har främst inhämtas genom samtalsintervjuer och en enkätundersökning. De politiska sekreterarna som intervjuats kommer från Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna ochVänsterpartiet. Detta för att visa hur det politiska Inflytande skiljer sig mellan oppositions- och majoritetspartier.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är: Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och Inflytande? Hur ser föräldrar på sina möjligheter till Inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns Inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket Inflytande som filosofin säger att de bör ha.Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns Inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha Inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan.

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på Inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och Inflytande skapar bildning och lärande i en demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till Inflytande och att de kan göra sina röster hörda.

Abstract Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns Inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förväntningar de har på samlingen. Jag vill också undersöka på vilket sätt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att själv observera barnen. Studien bygger även på att se skillnader i två olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmän inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån mina fyra frågeställningar.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och Inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt Inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

"Demokrati är ingenting vi kan lära barnen, demokrati är något vi lever och bygger tillsammans i en ständigt pågående process"(Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s,64). Mitt intresse för barns Inflytande har växt fram under de senare åren då jag arbetat på förskola. Jag har valt barns Inflytande för jag tycker barns tankar och ideér behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet än vad som görs idag. Min erfarenhet är att det finns en stor vilja att ge barnen större delaktighet och Inflytande men att det är svårt att genomföra det i praktiken. Detta arbetet handlar om hur jag och mina arbetskamrater, i ett utvecklingsarbete, provar en metod för att öka barnens Inflytande över sin vardag.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt Inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevInflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevInflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har Inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet Inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

The objective of this paper is to describe and analyze female irregular immigrants and their experience of how relationships with other people affect their lives and identity.A qualitative method is used in the study, because my main purpose is to analyse the respondents? lives and life experiences. The analysis is based on a symbolic interactionism perspective. The results are also analyzed based on previous research and the concepts underlying the paper; irregular immigrants, discrimination, power and identity.In summary, the respondents have a clear picture of how they live and experience their relationship to others and themselves and how this affects their lives and identity.Their experiences affect their lives and influence their behaviour and identity when they interact with others. Their own view of their situation means that they are afraid to seek care or report sexual abuse, threats or other similar conditions.