I den här uppsatsen har antalet kvinnliga ledamöter inom  stads- och kommunfullmäktige jämförts mellan perioderna 1920-1929 och 2004-2014 i Gävle kommun.Under perioden 1920-1929 presenteras de fåtaliga  kvinnliga ledamöternas namn och vilket parti de tillhör. För den  senare perioden  presenteras de betydligt fler  ledamöterna med siffror rörande antal och partitillhörighet. Fokus ligger på att jämföra  hur mycket andelen kvinnliga ledamöter har ökat mellan de båda perioderna och utifrån detta understryka vad detta kan betyda för kvinnornas inflytande inom kommunalpolitiken.Från början var det inte ens säkert att det skulle finnas några kvinnliga ledamöter  i stadsfullmäktige i Gävle stad under tjugotalet  och framåt. Man kan dock konstatera  att det har funnits kvinnor som har kämpat för sin rätt ända sedan den kvinnliga rösträtten trädde i kraft och att det när tillfälle bjöds tog sitt politiska ansvar.Ett av mina syften var att jag ville studera hur den politiska utvecklingen har sett ut under de senaste 90 åren. Ett studium av politiska församlingars sammansättning syntes då vara ett viktigt bidrag till kunskapen om kvinnors inflytande.

"Gömd men inte glömd" är resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frågeställningen: "är förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhållandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del är av normativ karaktär där vi fastställer en demokratinorm genom den rådande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkälla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som består av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children?s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation.The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children?s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely.Searching for pedagogues? thoughts on children?s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools.

Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden som kan utläsas i fyra skönlitterära läromedel för mellanstadiet samt hur dessa värden överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka värden relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta läromedels historia? Hur stämmer de värden som går att utläsa i de undersökta läromedlen överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjälp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande värdegrund, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö.I resultatet framkommer det att de värden som kan utläsas i de undersökta läromedlen i flera avseenden inte överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Därför bör sådana läromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande värden och värdegrund av lärare och elever..

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät).

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Syftet med utvecklingsarbetet har huvudsakligen varit att undersöka hur elever kan bli mer motiverade i ämnet samhällskunskap. För att undersöka skillnaderna mellan pojkar och flickor har vi även valt att lägga ett könsperspektiv på utvecklingsarbetet. Vi fann att större delen av eleverna ansåg sig mer motiverade under dessa veckor som vi arbetat med dem. Vi fann även att det framkom några utmärkande pojk- eller flickområden inom samhällskunskap, trots att flickor och pojkar i många fall tenderade att intressera sig för samma områden. Våra slutsatser blir således att läraren, genom att använda sig av olika arbetssätt där eleverna får mer inflytande över planering och undervisning, kan öka elevernas motivation för ämnet, samt att det finns skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till ämnet samhällskunskap och även till olika områden inom ämnet..

AbstractIn this bachelor thesis I discuss and analyse the current situation of the Venezuelan democracy. By using a theoretical framework based on the theory of horizontal accountability, I focus on the interaction between different institutions and branches within the state of Venezuela. The analysis focuses on the strenghts and flaws of the newly accepted constitution, and to what extent the institutions of checks and balances remain true to the laws and the constitution of 1999. My conclusions are that in terms of vertical accountability, the Chávez-regime acknowledges a wide popular support for their governmental actions. In contrast, the incumbent administration shows almost no respect for horizontal accountability.