Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ?invandrartäta områden? som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

The objective of this paper is to describe and analyze female irregular immigrants and their experience of how relationships with other people affect their lives and identity.A qualitative method is used in the study, because my main purpose is to analyse the respondents? lives and life experiences. The analysis is based on a symbolic interactionism perspective. The results are also analyzed based on previous research and the concepts underlying the paper; irregular immigrants, discrimination, power and identity.In summary, the respondents have a clear picture of how they live and experience their relationship to others and themselves and how this affects their lives and identity.Their experiences affect their lives and influence their behaviour and identity when they interact with others. Their own view of their situation means that they are afraid to seek care or report sexual abuse, threats or other similar conditions.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje..

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Abstract Med Språkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.