Syftet med denna uppsats är att undersöka makroekonomiska variablers inverkan på regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förändringar i den sittande regeringens väljarstöd mätt i riksdagsval och årliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler används arbetslöshet, BNP-tillväxt, Inflation, skattekvot och transfereringar till hushållen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivån på skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushåll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt på den sittande regeringens opinionsstöd. Användandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkälla i modellen, detta då undersökningarna mäter åsikter och attityder och inte faktiskt väljarbeteende..

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåInflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

Länge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lägre Inflationsnivå utan att det påverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sänka och stabilisera Inflationen har därför världens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrågasättas och det har blivit mer osäkert vilken effekt centralbanksoberoendet har på konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att använda ett uppdaterat centralbankoberoendemått mot mer nutida tillväxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som används är en tvärsnittsanalys byggd på OLS-regressioner.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och Inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders Inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och Inflationsförändringar i Sverige existerar.

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt Inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.

Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar investeringar, produktionsnivå och Inflation, däribland aktiepriser.Effekten av en förväntad ändring av räntan kommer att avgöra räntekänsligheten på olika aktiepriser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i räntekänslighet mellan olika aktieindex genom att tillämpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).Resultatet i uppsatsen tyder på att vissa aktieindex tenderar vara mer känsliga för en höjning- respektive sänkning av räntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benägenhet att drabbas av en högre ränterisk gentemot läkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenägenhet.

Abstract During the last 15 years, the former ?really existing socialist? economies have undertaken an extensive transition process. In this paper the development, measured as GDP growth, is analyzed using variables for economic policy. The analysis is both theoretical, taking as starting point current positions in academia, and econometrical with the linear regression model. We show that while economic policy variables of Inflation, economic freedom and institutional quality affect economic growth, the results are not only the ones predicted by the theory.

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör användas vid prognostisering av den svenska Inflationen baserat på kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen är att ge ökad förståelse för hur Inflationen i Sverige i allmänhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jämförs därefter med faktisk Inflation för att utvärdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras från undersökningen är att det inte är en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska Inflationen. De metod som är bäst av den indirekta och den direkta beror på prognoshorisonten.

Under de senaste 30 åren har Kinas ekonomi utvecklats snabbt, vilket hänger väl ihop med landets fastighetsutveckling. Sedan den marknadsinriktade bostadsreformen 1998 har Kinas bostadsmarknad haft en snabb tillväxt med en kraftig prisökning under de senaste fem, sex åren. Denna uppsats har syftet att undersöka de kinesiska bostadsprisernas utveckling och utforska de faktorer som drivit bostädernas prisutveckling. Med insamlade årliga data från Kinas National Bureau of Statistics för perioden 1995-2010 genomfördes grafiska analyser och ekonometriska analyser. Studiens grafiska resultat visar att bostadspriset har en stabil utveckling under perioden 1995-2004.

Med dagens allt mer expansiva penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska byteshandeln och i förlängningen den svenska Inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari 2015. Sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona.

The aim was to investigate three anti-racist groups of pupils, their thoughts about respectively their work against racism. The aim was divided into the following questions: - What is, according to the groups, racism and what does the situation look like at the schools? - What does the dynamics in the group look like? - What courses of action are the groups using and how can they improve their work? - How can the groups be described according to the terms work group and basic assumption group? To answer these questions I made three group interviews, one with each group. I analysed the results partly according to earlier research and literature, partly according to the group theory of WR Bion, using the terms work group and basic assumption group. My conclusion is that the word racism seems to have been affected by Inflation, since the groups include bullying as well as anti-racists.

This essay discusses and evaluates the international currency market in regards to efficiency. To prove the theory that, the difference between expected and actual exchange rates is explained by the difference in expected and actual interest rates and the difference in expected and actual Inflation between countries, a model was developed. This model was inspired by the paper of Sebastian Edwards (1982), and is based on three theories; UIP, IS/LM and the Efficient Markets Hypothesis. The model uses 16 regressions estimated from three pairs of curriencies: $/SEK, £/SEK and ?/SEK.

Personliga beslut om sparande drivs av många olika motiv, några är, behovet av att bygga upp tillgångar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osäkerhet om framtiden och att spara åt nästa generation. Sparandet för konsumtion under pensionsåren är generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande ärden åldrande befolkningen i de rika delarna av världen. Medelåldern i Europa stiger och befolkningen blir äldre och lever längre.Resultaten visade att Inflationen var den variabel som har störst påverkan på sparkvoten. Inte långt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillväxt och handelsbalans.

Syftet med denna studie är att studera ekonomierna i Japan, USA och Storbritannien där ländernas centralbank använt den okonventionella penningpolitiska metoden kvantitativa lättnader. Genom att studera penningmängden, BNP-tillväxten, Inflationen och kostnaden för dessa länders valutor i förhållande till tio andra valutor vill denna studie kunna avgöraom Riksbanken med hjälp utav kvantitativa lättnader kan få Inflationen att stiga samt vad som bör hända med den aggregerade efterfrågan och kronans värde. Resultatet visar att Inflationen och BNP-tillväxten haft en stigande trend under perioderna av kvantitativa lättnader. Resultatet visar också att Storbritanniens valuta deprecierades mot alla valutor i studien och Japans valuta deprecierades mot hälften av valutorna, däremot kunde denna studie inte observera något samband mellan kvantitativa lättnader i USA och en deprecierad dollar. Det denna studie kan säga är att Riksbankens kvantitativa lättnader bör skapa enpositiv trend för både Inflationen och den aggregerade efterfrågan, samt att kronan med största sannolikhet bör deprecieras..

Background: Companies often invest in foreign subsidiaries and that gives rise to translation exposure. Translation exposure arises with the consolidation of the foreign subsidiary and depends on the rate of exchange that are used for translation of the foreign subsidiary. In time several different methods of translation and recommendations has been developed. Companies listed on OM Stockholmsbörsen shall follow RR8. According to RR8 a classification of foreign subsidiaries as indipendent or integral to the parent company determines which method of translation that should be used.