Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den.

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla enhögkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare använts där frågeställningen var fokuserad påderas subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period avtre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre årsperiod.

Osteoartrit (OA) är en degenerativ och inflammatorisk ledsjukdom som drabbar både djur och människor och förkortar tävlingskarriären hos många hästar. Det är en komplex skada som troligen kan starta på olika ställen i leden och det är svårt att på ett tidigt skede ställa en diagnos. Idag används bland annat röntgen och MRI för att se ledförändringarna, men det pågår forskning kring om det finns mätbara biomarkörer för benvävnaden i serum eller ledvätska som tidigt skulle kunna visa ledförändringarna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva OA på tävlingshästar och hur det diagnostiseras idag, med inriktning på kotleden, och undersöka forskningen kring tre potentiella biomarkörer avseende benförändringar vid tidig OA: bone sialoprotein (BSP), osteoprotegerin (OPG) och proteiner tillhörande Wnt-signalering. BSP är ett protein som har en roll i formationen och modelleringen av ben hos den unga hästen. Det finns i högst koncentration i övergången mellan brosk och ben och är därför en tänkbar markör för förändringar i den delen av leden.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

A Quick Test (AQT) Färg och Form är ett test av snabb automatiserad benämning avsett att detektera kognitiva störningar. Det består av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benämnas så snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom från friska kontroller med högre precision än det ofta använda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gången om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter från AQT Färg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivån av likvorproteiner fastställdes för de 374 första patienterna i serien.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Bakgrund: Depression är ett växande problem som orsakar stort lidande hos befolkningen i form av nedstämdhet, isolering och sjukskrivningar samt uppskattas bli det största hälsoproblemet i världen. Tidigare forskning belyser depression i samband med annan sjukdom. Därav behövs ökad kunskap om människor som lever med egentlig depression.Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med depressionMetod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades i enlighet med Friberg (2012). Funna nyckelord dokumenterades och användes för skapande av teman.Resultat: Tre övergripande teman kunde identifieras, varav ett av temana innehöll två subteman. Ovisshet om sin situation belyser ett stadium före människans vetskap om sin sjukdom.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken globalt gällande kvinnor. Att leva med en bröstcancersjukdom kan innebära mycket svåra lidanden. Många av kvinnorna får stora vårdbehov och där kan vårdpersonalen ibland orsaka vårdlidande utan att vara medvetna om problemet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdlidande för kvinnor med en bröstcancer sjukdom Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med sju kvalitativa artiklar. Författarna identifierade olika mönster och kategorier i artiklarna.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Bakgrund: HIV och AIDS är en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av världen. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bärare av HIV år 2010. HIV/AIDS är en relativt nyupptäckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rädsla och osäkerhet hos sjukvårdspersonal att vårda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS är ett laddat begrepp som ofta förknippas med rädsla, oro och ångest men även avståndstagande, osäkerhet och avsky för många individer i allmänhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjälp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvårdspersonal.