Sökresultat:
373 Uppsatser om Industrialiserat träbyggande - Sida 7 av 25
Byggnadsprogram : FĂ€rjestad Ridklubbs nya ponnystall
Tidigare studier visar att ansvarsfrÄgan för fuktsÀkerheten Àr oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsÀkerhet som i sin tur kan leda till hÀlsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehÄller tydligare regler och omformulerade krav gÀllande fuktsÀkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förÀndringar som mÄste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med Àndringar t.o.m. 2006:22). MÄlet med arbetet Àr att klarlÀgga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bÀttre rutiner för fuktsÀkerheten.Arbetet grundar sig pÄ en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsÀkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har Àven en fallstudie genomförts, pÄ ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, dÀr aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.
4D CAD och Line of Balance för effektivt betongbyggande
Det finns stor potential i byggbranschen att förbÀttra produktionsprocessen pÄ en arbetsplats med hjÀlp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som Àr sÀrskilt intressant att studera Àr det platsgjutna betongbyggandet. HÀr utförs mÄnga olika, men sammanhÀngande, moment tÀtt pÄ varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det Àr dÀrför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbÀttra produktionsprocessen Àr 4D CAD.
VDC i produktionsfasen Implementering av virtuellt byggande för Veidekke Bygg VÀst
This bachelor thesis has the purpose to visualize and document the air movementsprovided by different ventilation principles in an operating theatre. The visualizationwill be made as simple as possible in a physical model. The model and thedocumentation should be able to use in educational purposes.The study is based on the two most common systems for airflow, currently used inoperating theatres. The first principle is displacement ventilation in which the air issupplied at low velocity along the floor. The second principle is vertical parallel laminarairflow in which the air is compressed like a piston from ceiling to the floor.A review of literature resulted in the choice of size, design, and scale factor for themodel, as well as choices of ventilation principles and airflows.
Utveckling av storblockssystem för trÀhus
Stora förÀndringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhÀllet har lett till att allt fler mÀnniskor flyttat in till stÀderna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. PÄ senare tid har kraven pÄ produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB, som Àr ett litet familjeÀgt industriellt företag som tillverkar yttervÀggelement i trÀ, men som vill öka sin omsÀttning och konkurrenskraft genom att Àven börja tillverka större vÀggelement som Àr mer fÀrdigstÀllda. Syftet med arbetet Àr att i samarbete med Lundqvist TrÀvaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. MÄlet Àr att utforma ett antal vÀggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop pÄ valfritt sÀtt till en fÀrdig byggnad.UtifrÄn att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets frÀmsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanstÀllas.
Projektera och producera en fuktsÀker byggnad : En studie som klarlÀgger ansvarstagandet och hur kommunikationen mellan aktörer kan förbÀttras
Tidigare studier visar att ansvarsfrÄgan för fuktsÀkerheten Àr oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsÀkerhet som i sin tur kan leda till hÀlsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehÄller tydligare regler och omformulerade krav gÀllande fuktsÀkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förÀndringar som mÄste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med Àndringar t.o.m. 2006:22). MÄlet med arbetet Àr att klarlÀgga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bÀttre rutiner för fuktsÀkerheten.Arbetet grundar sig pÄ en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsÀkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har Àven en fallstudie genomförts, pÄ ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, dÀr aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.
Tillverkarnas syn pÄ utvecklingen av vÀderskydd
How does the weather protection systems look like today, and how will they be developed in the future? These are questions that we have worked with during this project. At the start of our report there?s a summary of the leading weather protection manufacturers in Sweden. We have explained how these systems are constructed and how they work.
Institutionen för Fastigheter och Byggande Centrum för Bank och Finans
Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.
Materialhantering, Lean och den Industriella Byggprocessen: En fallstudie av materialhanteringen genom byggprocessen och hur ett förbÀttringsarbete med Lean som förÀndringsstrategi verkat över tid hos Moelven Byggmodul AB i Sandsjöfors.
Det pÄgÄr ett intensivt utvecklingsarbete inom byggsektorn, för att komma tillrÀtta med problem som resursslöseri i byggandet och dÄlig produktivitetstillvÀxt jÀmfört med övrig tillverkningsindustri. Det industriella byggandet ligger i grÀnslandet mellan traditionellt byggande och tillverkningsindustri och försöker nÀrma sig lösningar för vissa av de konstaterade problem som finns inom byggsektorn, bland annat genom anammande av de produktionsmetoder som varit drivande i utvecklingen inom tillverkningsindustrin, exempelvis Lean Production.Fallföretaget i den hÀr studien, Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors (Moelven), har lÄng erfarenhet av industriellt byggande och hade 2010 börjat införa vissa Lean-verktyg i sin produktionsprocess. Den hÀr studien inducerades av Moelvens önskemÄl att kartlÀgga och problematisera sitt system för materialhantering, för att bÀttre kunna organisera sina materialflöden till montageplatsen. Studiens syfte Àr att beskriva problembilden för Moelvens materialhantering och utvÀrdera hur förbÀttringsÄtgÀrderna, baserade pÄ en Lean förbÀttringsstrategi, inverkat pÄ problembilden över tid.Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i tvÄ delar, vars första del utfördes under 2010 och andra del under hösten 2014. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier inhÀmtades material för att kartlÀgga och analysera Moelvens materialhantering genom byggprocessen vid de tvÄ tidpunkterna.
Förslag till ett ekologiskt bostadsomrÄde
Ekologiskt byggande har utvecklats och förstÀrkts under de senaste decennierna. FrÄn det att ekobyar började planeras pÄ 70-talet, till dagens lÄgenergibyggnader. Kunskapen om vÀrmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsomrÄde utformas med hjÀlp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.
Agilt regressionssystemtest
Detta examensarbete utfördes pÄ avdelningsnivÄn CCS pÄ avdelningen PDU Platforms pÄ Ericsson. Avdelningen ville förÀndra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergÄ frÄn Daily Build, att bygga och testa en gÄng om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahÄller kontrollsystemtjÀnster för RNC applikationer och Àldre RBS. MÄlet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt anvÀndningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första anvÀndningsfall.
Metod för att identifiera redundant logik i en SQL Server-miljö
Detta examensarbete utfördes pÄ avdelningsnivÄn CCS pÄ avdelningen PDU Platforms pÄ Ericsson. Avdelningen ville förÀndra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergÄ frÄn Daily Build, att bygga och testa en gÄng om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahÄller kontrollsystemtjÀnster för RNC applikationer och Àldre RBS. MÄlet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt anvÀndningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första anvÀndningsfall.
Deltagande i planering och byggande ? brukarplanering och sjÀlvbyggeri
Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.
BostadsrÀttsbyggande i lÄgkonjuktur : Minska byggandet eller sÀnka priserna?
I denna uppsats beskriver vi bostadsrÀttsbyggandet och byggmarknaden i Stor-Stockholm under Ären 2005-2010. Perioden Àr sÀrskilt utvald för att skildra hela konjunkturcykeln, frÄn högkonjunktur till ÄterhÀmtning frÄn en lÄgkonjunktur. Arbetet har sin utgÄngspunkt i att identifiera de strategier byggbolagen haft under dessa Är och fokuserar pÄ hur bolagen agerade under finanskrisen som slog vÀldigt hÄrt mot ekonomin, inte minst byggsektorn. NÀr vi startade arbetet stÀllde vi oss frÄgan; vad vÀljer byggbolag att göra i en konjunkturnedgÄng, sÀnka priserna eller anpassa kvantiteten? Denna frÄga gÄr som en röd trÄd genom hela arbetet dÄ det visade sig att bolagen anammade bÄda strategierna, men i en kombination.Arbetet Àr till stor del av kvalitativ karaktÀr.
Limnologen : Inblick i svenskt trÀbyggande
I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler Àn tvÄ vÄningar i trÀstomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick dÀrför börja frÄn början dÄ förbudet hÀvdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella trÀbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivtrÀ i början av 2000-talet. Limnologen i VÀxjö Àr ett bra exempel pÄ hur lÄngt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar ocksÄ pÄ omrÄden inom tekniken som behöver förbÀttras.Den hÀr uppsatsen behandlar översiktligt hur trÀhusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus pÄ entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivtrÀtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivtrÀ har tagits fram..
SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet
MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.