Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

I och med ett allt högre omvärldstempo ökar kraven på organisationer och individerna inom dem att frekvent utveckla och förändra sin verksamhet och inriktning. Syftet med studien var att identifiera och söka kunskap om de faktorer som, ur ett psykologiskt perspektiv, påverkar genomförandet av förändringsprocesser i en organisation. Studien utgjordes av åtta halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Tre huvudsakliga och övergripande teman, med respektive underteman, av avgörande betydelse i förhållande till syftet framträdde i analysen. Resultatet belyser komplexiteten inom dessa teman och indikerar att utfallet av förändringsprocessen påverkas av såväl organisationens förändringsstrategier som medarbetarnas individuella förhållningssätt men också av det ledarskap som utgör länken och kontaktytan dessa emellan..

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna.

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohälsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras föräldrars exilproblematik och hur föräldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger på sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som själva är födda i Sverige, men vars föräldrar är flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av föräldrarnas exil komma att påverka ungdomarnas psykiska ohälsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svårhanterliga känslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svårigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhållande till metod..

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta klienter från projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare.

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..

Denna studie har genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med 13 högstadieelever undersökt hur eleverna upplever två reklamfilmer mot mobbing. Filmerna har lanserats av stiftelsen Friends och utgör en del i deras arbete mot mobbing. Resultatet sammanställdes genom induktiv tematisk analys och åtta teman framkom. Temana var: Känsloprocess, Indirekt mobbing berör mer än direkt mobbing, Kan hända vem som helst, Förståelse för mobboffret, Hjälparen väcker beundran, Medlöparens brist på ingripande, Lärarens passivitet irriterar samt Alla kan hjälpa till. Det resultat som framkom jämfördes med det som Friends önskade att åskådaren skulle uppleva.

Många av dagens företag växer sig större genom förvärv och fusioner. I efterhand beskrivs många av dessa processer som misslyckade. Vanligt är att integrationsprocessen brister vad gäller hanteringen av de mänskliga resurserna. Syftet med denna studie var att fånga olika parters upplevelse och erfarenhet av förvärvsprocesser och dess hantering, samt hur förvärven upplevts påverka organisationen. Åtta personer kopplade till samma konsultföretag intervjuades och data analyserades med induktiv tematisk analys.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..