Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete.

Gruppen homosexuella har en sämre psykisk hälsa än gruppen heterosexuella vil-ket kan bero på en strukturell diskriminering i samhället. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle välja att inte vårda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. Därav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård i relation till sexuell identi-tet. Vidare frågeställningar är om och hur sexuell identitet är relevant i vårdmötet samt vilket bemötande som är önskvärt enligt informanterna. Metoden för studien är att genomföra en induktiv intervjuundersökning, där ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvård ingår.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförändrat sina system, sitt sätt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgångar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget är att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en så omfattande börskrasch somIT-kraschen och använder erhållen kunskap som en resurs.Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. Vår utredning bygger på intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vår teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvändas för att få en bredare bas.Empiri: Intervju med åtta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lärt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förändrat tillämpningen avsina system. Vi kommer även att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jämfört med idag.

Sverige är ett multikulturellt samhälle, vilket även avspeglas i vården där sjuksköterskor måste kunna möta behov hos människor från olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan påverka omvårdnaden; närstående som problem och resurs; svårigheter att upprätthålla en god kommunikation och eftersträva bättre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvården, närstående sågs i vissa fall vara till besvär för personal och andra patienter men även som en resurs i omvårdnaden.