Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga män söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utsträckning än unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar på området unga män och sexualitet söktes det svar på hur de unga männen själva ser på sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes också om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper när det gäller inställning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska på UM kan tydliggöra sitt arbete med unga män utifrån deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvändningen är ett komplext område och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att använda kondom, att kunskaperna om STI är varierande och ofta bristfälliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen är en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hälsa och att det krävs kunskap och engagemang av personalen för att nå killarna. Titeln på arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsätter sig för stora risker vad gäller den sexuella hälsan utan som också uppvisar ett återkomande riskbeteende vad gäller trafik, alkohol, tobak och droger.

Varje år genomförs mellan 19-20 miljoner aborter världen över. Abort kan skapa ett lidande hos både män och kvinnor. Många tidigare studier har visat att det finns flera olika orsaker till att kvinnor väljer bort sin graviditet. Syftet med litteraturstudien var att söka fördjupad förståelse för orsaker till legal abort. Metoden var en litteraturstudie med inkluderade artiklar som har kvalitetsgranskats utifrån modifierade granskningsmallar.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker. Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll.

Automatiserad service är ett växande område där olika produkter och tjänster erbjuds genom kiosk- automater. Att använda den här typen av system är inget nytt, det har använts på flygplatser en lång tid för att avlasta personal, eektivisera och spara kostnader samt göra det smidigare för kunden att resa. Skillnaden är att det har börjat anammas av flera typer av företag och framförallt så är dessa system eektiva i situationer där man vill spara in pengar och låta kunden själv genomföra sina köp eller bokningar. Men för att dessa system ska vara kompletterande och inte öka utgifterna för företagen så krävs det att kiosk-tjänsterna har en fungerande och eektiv interaktionsdesign. Annars leder det till missnöjda kunder och ökade omkostnader för uppdateringar och underhåll.Vi har undersökt och utvärderat tre system för att se vilka brister som finns i deras användbarhet och hur detta påverkar efektiviteten.

Butikskommunikation har som uppgift att visa upp produkter och att vägleda kunden i dennes inköp genom att informera, inspirera och skapa köplust. Butiken ska visa sortimentet på ett optimalt och tilltalande sätt samt skapa ett helhetsintryck som stämmer med butikens koncept. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken därav skyltfönstret. Uppmärksamhet kan skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna kan man ha en bra fönsterskyltning vilken ska förmedla konceptet och generera ökad trafik i butiken. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och skapa nyfikenhet hos konsumenten.

Syftet med arbetet är att visa på problematiken med vinterväghållning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstår. Jag har använt mig av två frågeställningar: Hur fungerar vinterväghållning? Kan man undvika skador på vedartade växter i samband med vinterväghållning i urban miljö? Vinterväghållning.I städer över hela världen påverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden på levnadssätt och miljö, det är en dyr men nödvändig åtgärd. Stora snöfall kan ibland sätta enorma avtryck, lamslå kommuner och orsaka stora problem världen över. De städer som har bäst rutin på vinterväghållning är de städer som har kraftiga snöfall och långa perioder med riktigt kalla temperaturer.

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

?Studien var en uppföljning av en trygghetsvandring i stadsdelen Brynäs i Gävle som gjordes 2008 med medverkan av boende i stadsdelen och tjänstemän från kommunen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur de boende uppfattar trygghet i stadsmiljö utifrån sig själva och med avseende på vissa i förväg formulerade punkter. Syftet var också att utvärdera hur boende i stadsdelen Brynäs uppfattar tryggheten i området efter de förändringar som Gävle kommun gjort i den byggda miljön. Resultaten visade att det viktigaste för tryggheten var generellt att ha kontroll på och överblick över vad som händer runtomkring en.

A great amount of todays drivers? are constantly exceeding the speed limits on the roads. As a consequense of this, a large number of speed redusing devises, for example speed bumps, has been built around the country. As reports in local medias point out, the acceptance for these types of speed reducing devises, differs and there are many thoughts about location, construction and effect on the traffic safety. This paper approaches the complexity of these problems from the drivers? point of view, based on literature studies and a questionnaire. The goal is not to argue for or against speed reducing devises, but to try to find the source of annoyment and how to proceed further. Some of the problems turned out to be easy to fix, for example porly marked speed bumps.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Avsikten med detta arbete har varit att undersöka huruvida någon prestandaskillnad föreligger mellan nätverksnodernas vidarebefordring av prioriterad trafik i en nätverksmiljö med Quality of service-funktioner (QoS) implementerade och nätverksnodernas arbete i samma nätverksmiljö med separata, virtuella nätverk uppsatta med hjälp av Virtual routing and forwarding (VRF). Målet var att resultatet ska ha möjlighet att väga in när för- och nackdelar mellan olika sätt att separera nätverkstrafik jämförs ur prestandasynpunkt. Rapporten beskriver arbetet med samt resultatet av ett empiriskt experiment som kontrollerade VRF:ers påverkan på QoS-funktioner. Ett fysiskt nätverk sattes upp för att kontrollera hur QoS påverkades av logisk separering av experimentmiljöns nätverk på lager tre med hjälp av VRF. I detta nätverk utfördes även ett kontrollexperiment utan logisk separation för att skapa en baseline samt ett experiment där separering utfördes med hjälp av accesslistor.

Vägtrafiken står för en allt större del av energianvändning och luftföroreningar. Att kunna beskriva de effekter på energianvändning och miljö som vägtrafiken ger upphov till blir därför allt viktigare. Modeller för simulering av personbilstrafik, energianvändning och utsläpp kommer i detta sammanhang att få en central roll.I detta examensarbete visar vi hur en modell för trafiksimulering kan användas tillsammans med en modell för beräkning av energianvändning och utsläpp vid analyser av infrastrukturförändringar i ett trafiknätverk. Vi tillämpar modellerna praktiskt på ett trafiknätverk över Norrköping och studerar vilken ytterligare information en beräkning av energiförbrukning och utsläpp kan tillföra planeringsprocessen.Den beräkningsmetodik för energiförbrukning och utsläpp som används kommer att ge oss information om bränsleförbrukning samt utsläpp av koldioxid, kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från personbilstrafik.Resultat från tillämpningen på trafiknätverket över Norrköping visar att beräkning av utsläpp, när två planeringsalternativ jämförs, tillför information som kan få betydelse i planeringsprocessen, jämfört med om endast information om förändring i trafikarbete och upplevd reskostandsförändring varit tillgänglig. Utsläpp av kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från fordon med inte fullt uppvärmd motor kommer påverka de totala utsläppen kraftigt.Att uppskatta de totala effekterna av en förändring i energiförbrukning och utsläpp av koldioxid är svårt om endast biltrafiken studeras.

Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. På bara tjugo år har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen invånare, varav många är barnfamiljer. Efterfrågan på bostäder i våra storstäder driver fram snabba planeringsprocesser. Den här uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus. Barnfamiljer som bor i området upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens behov. Intervjuer visar att föräldrarna allmänt sätter stort värde på närhet till både barnomsorg, jobb, stad och natur för att underlätta i vardagen.