Målet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala läromedel, riktad till elever i grundskolans låg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmärksamma och ge idéer hur man med hjälp av ny teknik bättre kan anpassa läromedel till den individuella elevens behov och förutsättningar för lärande samt hur användningen av digitala läromedel och e-papper kan skapa en bättre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig ålder är viktig för att förbereda eleven för en livslång digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hälsa påverkas av en mer frekvent datoranvändning i skolan, baserat på befintliga studier och intervjuer med lärare och specialpedagog. Målgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lärare. Kortfattat redogörs även för befintliga elevdatorer på marknaden och ny teknik som e-bokläsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet är en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-boksläsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bärbar tunn klient dator.

Årsredovisningen och årsstämman är två kommunikationskanaler som företag använder för att sända ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. Aktieägarna utgör därmed en viktig grupp för företaget då de är en viktig källa till kapital. Årsredovisningen och årsstämman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behålla, köpa eller sälja aktier, det är då av vikt att den information som sprids är användarvänlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta är att investerarna själva måste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga värde.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbättrar både fysisk hälsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten påverkas hos individer med fysiska funktionsnedsättningar som tränar lagidrott är relativt okänt. Det vi vet är att funktionsnedsatta generellt har lägre aktivitetsnivå än friska. De som däremot tränar upplever en förbättrad livskvalitet både hälsorelaterad och i andra aspekter så som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsättningar upplever att deras livskvalitet påverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några gymnasielärares och lärarutbildares inställningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras inställning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill också skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i ämnet, främst läroböcker. De intervjuade lärarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

AbstractSyftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lärandemiljöer med fokus på språkutveckling. Vi är även intresserade av att få veta vilka faktorer som påverkar pedagogerna i deras undervisning. I vår undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger på två olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angående deras undervisning. Skolorna är olika varandra på så sätt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmål och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andraspråk. De slutsatser vi kommit fram till är att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som är den bästa lärandemiljön för sina elever. Vi har sett spår av flerstämmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att klargöra hur tre lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om begreppet hälsa. Utifrån syftet skapade jag följande frågeställningar:FrågeställningarHur väljer lärarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hälsa?Vilken syn av begreppet hälsa förmedlar lärarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lärare på tre olika skolor. Lärarnas svar från intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjälp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, då underkomponenterna i KASAM är viktiga för att man ska kunna få en helhets bild av hälsa. ResultatLärarna väljer främst att fokusera på den fysiska hälsan i sin undervisning, detta genom att använda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lärare ansåg om de hade en bred undervisning så kunde deras elever hitta någon aktivitet som de ville fortsätta med i framtiden, därigenom skapa ett livslångt intresse för hälsa. SlutsatsLärarna lägger mest fokus på att undervisa om den fysiska hälsan, främst genom olika fysiska aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske.

Studiens syfte är att undersöka andraspråksundervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning utifrån hur elever upplever att de arbetar med ord i olika ämnen och hur lärare uppfattar att de väver in ordförståelse och ordinlärning i sin undervisning. Materialet består av två enkäter med både slutna och öppna frågor som 27 andraspråkselever och 20 gymnasielärare har besvarat. Metoden är såväl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att både eleverna och lärarna upplever att samhällskunskap, psykologi och naturkunskap är de ämnen som har svårast ord och där de har störst behov av hjälp. Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lärarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lärarna ger mer förslag på hur eleverna själva kan lösa ordförståelseproblem genom att använda olika hjälpmedel och fråga kompisar..

Denna studie är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie där både intervjuer ochberäkningsuppgifter är genomförda. Syftet med studien är att undersöka vad elever iårskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring bråk och decimaltal samt omeleverna ser några samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever ochberäkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av både intervjuer ochberäkningsuppgifter visade svaren att det är mer undervisning kring decimaltal än kringbråk. Svaren från beräkningsuppgifterna stärkte de uttalanden som eleverna gav underintervjuerna.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Vi ville förändra skolans energiundervisning så att den bättre skulle bemöta både elevernas svårigheter inom energiområdet och de önskemål eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vårt arbete präglats av hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser där vi designat och motiverat sekvenserna utifrån ämnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förståelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan få elever att nå en mer vetenskaplig förståelse. Samtidigt har vi försökt att utgå från elevernas önskemål genom att göra en varierad och intresseväckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i återkommande utvärderingar påpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror på svalnande intresse p.g.a. otidsenliga läromedel och undervisningsmetoder..