Sök:

Sökresultat:

2084 Uppsatser om Individuellt synsätt - Sida 27 av 139

Idealet stadsmÀssighet - Verklighet eller vision : En studie av Hammarby Sjöstad

Syfte: Syfte Àr att kartlÀgga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".Problem: Det kan vara svÄrt för företag att nÄ ut till sina kunder i dagens hÄrda konkurrens. Det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumÀrke och bli unika pÄ marknaden. En varumÀrkesstrategi kan vara "spokespersons", dÀr nÄgon blir företagets ansikte utÄt. Företagets "spokespersons" syns dÀrefter kontinuerligt i deras reklam. Det krÀvs att företaget noggrant överlÀgger vem som ska sammankopplas med varumÀrket, för att kommunicera ut rÀtt budskap till sina mottagare.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.Resultat: VÄra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och Àr effektiva i deras marknadsföring.

Syns vissa barn mer Àn andra? - om inÄt och utÄtagerande barn i förskolan

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Sportkrönikor ? lÀttsamt fenomen eller avancerad skrivkonst?

I den hÀr uppsatsen görs tvÄ olika studier pÄ sportkrönikor frÄn 4 avSveriges lokala dagstidningar. Den första studien Àr en detaljanalys avinnehÄllet i krönikorna, med fokus pÄ bÄde utomtextliga faktorer somkrönikörens ursprung, roll och syfte med texten och rent textmÀssigasom synonymer, tempus, meningslÀngd och bildsprÄk. Detaljanalysengenomförs pÄ 4 krönikor skrivna av 4 olika krönikörer. Det Àr vissaskillnader mellan dessa texter, men Àven en del likheter. Störstaskillnaden ligger i att bildsprÄket Àr sÄ varierande.

Barns lek i förskolan: Hur ser förÀldrar pÄ leken som lek och leken som ett lÀrande i förskolan?

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Allra helst minns jag framtiden : den som inte har nÄgon bakgrund kan inte forma nÄgon framtid

Denna uppsats Àr en framtidsstudie dÀr skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med elever frÄn högstadieskolor pÄ olika orter. Syftet Àr att försöka besvara fyra olika frÄgestÀllningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jÀmförelse mellan orterna. Orterna, som Àr Uppsala, Hedemora och Bergshamra, Àr utvalda för att fÄ en bra storleksfördelning frÄn stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsÀtt och vÀrderingar.

Liv pÄ egna villkor? - Om sjÀlvhushÄllare i konsumtionssamhÀllet

Genom att leva i konsumtionssamhÀllet förvÀntas vi understÀlla oss dess normer och vÀrderingar. Dock finns individer som vÀljer att försöka begrÀnsa sin konsumtion och vara sjÀlvförsörjande. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klarlÀgga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhÀllet ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nÀmnda konsumtion. FrÄgestÀllningen lyder dÄ Hur Àr det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhÀllets dominerande normer och vÀrderingar?TillvÀgagÄngssÀttet var att genom intervjuer med fem informanter fÄ inblick i deras specifika tillvaro.

Den dolda smutsen : Vad döljer sig i nystÀdade hotellrum?

Inledning: Det har lÀnge varit viktigt att kartlÀgga de hygieniska riskerna i ett restaurangkök, men fÄ vet hur det ser ut pÄ hotellrum. KartlÀggningar har gjorts pÄ vad gÀster först lÀgger mÀrke till och stÀdningen Àr en av dem. FrÄgan Àr om man kan göra en HACCP-plan, Hazard Analysis and Critical Control Point för hotellrum.Syftet med studien var att undersöka och i förekommande fall avslöja den dolda smutsen som finns i nystÀdade hotellrum samt att undersöka om man kan göra en HACCP-plan för hotellrum.Metod och material: Bakterieprov togs för att kunna analysera vad som finns kvar nÀr rummet anses som rent. Tio mÀtpunkter har valts ut i rummet, provtagningen har skett pÄ fem hotell, tre rum pÄ varje hotell. För att kunna se den dolda smutsen i badrummen har en UV-lampa anvÀnts.Resultat: Proverna visar att sÀngklÀderna Àr relativt rena i jÀmförelse med fjÀrrkontroll, telefon och omrÄdena i badrummen.

?DET BLIR MER KOPPLAT TILL VERKLIGHETEN? : Drama som pedagogiskt verktyg

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Sjukdomen som kÀnns men inte syns : ? en litteraturstudie om hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vÄrdpersonal

Fibromyalgi Àr en komplicerad sjukdom dÀr grundsymtomet Àr kronisk muskelsmÀrta. Sjukdomen drabbar frÀmst kvinnor. Orsaken till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd och det finns inga metoder för objektiv diagnostik eller botande behandling. Personer med fibromyalgi har lÀnge blivit misstrodda av vÄrdpersonal vilket mÄnga gÄnger medfört vÄrdlidande. Syftet med studien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vÄrdpersonal.

Barns lek och lÀrande : Att synliggöra barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Centrumhandel - köpcentrum : En studie av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum

Grunden till denna uppsats Ă€r fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har TrollhĂ€ttans stad valts ut som undersökningsobjekt. I TrollhĂ€ttans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum stĂ€ndigt expanderar och lockar nya detaljister1 sĂ„ vĂ€l som konsumenter har TrollhĂ€ttans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte Ă€r att utifrĂ„n dimensioner som utvĂ€rderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jĂ€mförelse av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum. Denna jĂ€mförelse ska sedan syfta till att fasstĂ€lla vad som bidrar till att Överby köpcentrum Ă€r mer attraktivt Ă€n TrollhĂ€ttans centrum för att pĂ„ sĂ„ vis faststĂ€lla vad som bör Ă„tgĂ€rdas för att Ă„terigen skapa ett levande centrum i TrollhĂ€ttans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Social exkludering utifrÄn resursteoretiskt perspektiv

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens pÄ upplevelse av social exkludering och livstillfredsstÀllelse studerades ocksÄ. Data samlades in genom enkÀter och totalt ingick 250 personer i studien frÄn bÄde offentlig och privat sektor i VÀstra Götalands LÀn. Resultaten visade att vad mÀnniskor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen Àr individuellt och pÄverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredstÀllelse. MÀnniskor som efterstrÀvar kÀrlek, status och tjÀnster i relationer Àr de som upplever sig minst exkluderade och kÀnner ocksÄ hög livstillfredstÀllelse.

Vad Àr "mentorskap" och hur uppstÄr lÀrande i en mentorsrelation?

Denna studie genomfördes pÄ ett ledarskapsprogram i södra Sverige med 20 deltagare som ocksÄ var adepter för sina 20 mentorer. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna uppfattade mentorskap och att jÀmföra detta med det teoretiska mentorskapet, samt att utröna om det uppstÄr lÀrande i mentorskapet. De teorier som utgicks ifrÄn hÀrstammar frÄn Dewey, Kolb, Knowles och Argyris. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med inriktning pÄ semistrukturerade intervjuer. De fem intervjuer som gjordes var uppdelade pÄ tvÄ mentorer, tvÄ adepter och en programutformare.

HÄllbar utveckling i förskolan - en jÀmförande studie mellan tvÄ förskolor och deras arbete med miljö- och samhÀllsfrÄgor

Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en traditionell förskola och en med utmÀrkelsen hÄllbar utveckling. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrande för hÄllbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville Àven undersöka vilka resonemang pedagogerna pÄ respektive förskola har angÄende vilka kunskaper barn behöver lÀra sig för en framtida hÄllbar samhÀllsutveckling, samt om de anvÀnder sig av nÄgra sÀrskilda arbetssÀtt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en sÀrskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna pÄ bÄda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det stÄr i lÀroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Konflikthantering i skolans tidigare Är : En kvalitativ studie utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->