Sök:

Sökresultat:

1904 Uppsatser om Individuellt lärande - Sida 59 av 127

FrÄn situation till ekvation : En studie om hur gymnasieelever översÀtter textuppgifter till andragradsekvationer

Eftersom tidigare undersökningar om översÀttningsfasen i den algebraiska cykeln handlat om översÀttning till uttryck eller förstagradsekvationer, Àr denna studies syfte att försöka klargöra och beskriva vilka olika uppfattningar som finns nÀr elever pÄ gymnasiet, som lÀser kursen matematik 2b, översÀtter textuppgifter till andragradsekvationer. FrÄgestÀllningarna handlar om hur elever översÀtter textproblem till andragradsekvationer samt vilka olika typer av svÄrigheter som finns i översÀttningsmomentet.Studien har utförts med en metod inspirerad av fenomenografi, dÀr ett individuellt skriftligt frÄgeformulÀr besvarades av 43 elever i tvÄ olika klasser. Resultatet visar, i stora drag, att vanliga svÄrigheter Àr att förstÄ den matematiska innebörden i texten samt att kunna representera de olika delarna med ett korrekt matematiskt symbolsprÄk. SvÄrigheter finns ocksÄ att se problemets alla delar samt att relatera delarna rÀtt i det stora övergripande sammanhanget. MÄnga elever har tecknat förstagradsekvationer i stÀllet för andragradsekvationer.Förhoppningen Àr att lÀrare, genom att ta del av de i studien framtagna kategorierna, kan fÄ större insikt i och förstÄelse för de olika tankesÀtt som finns hos eleverna..

Sjuksköterskans preoperativa skattning av smÀrta hos patienter med frakturer pÄ nedre extremiterna - en emprisk studie

SmÀrta Àr nÄgot subjektivt och det Àr bara patienten som kan sÀga hur ont han har. SmÀrtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smÀrta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smÀrta, dÀrav vikten av att kunna skatta smÀrta hos en patient pÄ ett adekvat sÀtt. Olika smÀrtskattningsinstrument har tagits fram och Àr ett hjÀlpmedel till sjuksköterskan vid smÀrtskattning. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad kunskap och insikt i smÀrtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Etiskt ledarskap och etiska riktlinjer : en studie av samband och pÄverkan pÄ redovisningskonsulter

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap pÄ redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmÀnna pÄverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma pÄverkan pÄ redovisningsbeslut, vilket Àr syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har nÀr en redovisningskonsult stÀlls inför en komplicerad redovisningsfrÄga. Variablerna undersöks bÄde individuellt och tillsammans. En enkÀtundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder pÄ att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer pÄ etiskt laddade redovisningsbeslut.

Arbetsterapi för personer med HIV/AIDS : Occupational therapy for persons with HIV/AIDS

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i vÀrlden. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever lÀngre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer gÄr inte att förutsÀga utan Àr individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever lÀngre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Att skapa tillit : i mötet mellan nÀrstÄende och sjuksköterska

Att skapa tillit Àr ett fenomen som Àr individuellt för alla mÀnniskor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende bygger bland annat pÄ kommunikation, empati och etik. Syftet med studie Àr att fÄ förstÄelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvÄrdnad inte bara bygger pÄ de tekniska bitarna dÀr sjuksköterskan enbart gÄr in för att bota, den involverar Àven ett synsÀtt dÀr man ser mÀnniskan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Green Market Communication - Advertising and communication agencies insight in client companies and views and values on environmental issues.

KommunikationsbyrÄerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi dÀr det lÀggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmÄgor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ÀndÄ vara ett kommunikationsmedium som kan sÀkerstÀlla att de utbyten som sker pÄ konsumentmarknaden verkligen Àr miljömÀssigt vÀrdeskapande för de parter som ingÄr i utbytesprocessen. Studien bygger pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med personer pÄ Ätta olika kommunikationsbyrÄer i Sverige. Studien redogör för byrÄernas insyn i kundföretagen och de intervjuades Äsikter och vÀrdegrund i miljöfrÄgor. ByrÄerna har överlag interaktiva och lÄngvariga kundrelationer som bÄde sÀkerstÀller en god insyn i det bestÀllande företaget.

Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

Kom-i-gÄng : En intervjustudie om gruppens betydelse vid fysisk trÀning

SamhÀllet erbjuder ett stort utbud av trÀningsmöjligheter, bÄde individuellt och i grupp. Dock rör mÀnniskor överlag allt mindre pÄ sig och fetman ökar, vilket Àr ett problem bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Studiens syfte var att fÄ förstÄelse för trÀningsgruppens funktion i trÀningssituationen samt för individens trÀning. Interaktionen inom trÀningsgruppen har Àven studerats. Detta Àr av intresse dÄ man strÀvar efter att fÄ fysiskt inaktiva personer att börja trÀna.Studien utgick ifrÄn kom-i-gÄng ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att fÄ fysiskt inaktiva studenter att börja trÀna.

?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

En ja?mfo?rande studie av sa?ljklimatet inom fo?retagsha?lsova?rdsmarknaden i Sverige

Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.

Customer Relationship Management : hur ICA anvÀnder CRM i ett försök att skapa mer lönsamma kundrelationer genom one-to-one marknadsföring

Customer Relationship Management (CRM) Àmnar hjÀlpa företag att förstÄ kunders beteenden för att möjliggöra förvÀrvandet av nya kunder, underhÄlla befintliga relationer samt skapa lojalitet. FörstÄelsen för hur företag bör hantera kundrelationer har fÄtt stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären vilket har utmynnat i relationsmarknadsföring pÄ one-to-one nivÄ. ICA Àr det enda företaget inom den svenska dagligvaruhandeln som erbjuder sina kunder skrÀddarsydda, individuellt anpassade erbjudanden. Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka hur ICA anvÀnder CRM i ett försök att skapa mer lönsamma kundrelationer genom one-to-one marknadsföring. Studien genomfördes huvudsakligen genom intervjuer med tvÄ nyckelpersoner inom CRM pÄ ICA.

Kommunikation vid daglig överlÀmning - förtroendefullt samarbete : Samverkan mellan förskola och hem

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Ny teknik i förskolan : En netnografisk studie kring iPad-projekt i tio kommuner i Sverige

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

LÀrares val : En studie om undervisningsformer ur lÀrarperspektiv

The background to this study is an interest for teacher?s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher?s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->