Sök:

Sökresultat:

1475 Uppsatser om Individuellt bemötande - Sida 11 av 99

Specialistsjuksk?terskors erfarenhet av att identifiera ?ldre personer med risk f?r suicid utanf?r den psykiatriska specialistv?rden

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Sjuksköterskans bedömning och tolkning av smÀrtuttryck

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse, vilket innebÀr att mÀnniskors sÀtt att uttrycka upplevd smÀrta Àr individuellt. SmÀrtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll dÄ det mÄnga gÄnger Àr sjuksköterskan som tolkar patienters smÀrtuttryck och bedömer deras upplevda smÀrta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvÄrdnadsorienterad, dÀr sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhÄllningssÀtt..

Patienters förmÄga till livsstilsförÀndringar - En litteraturstudie om informationens betydelse för livsstilsförÀndringar hos patienter som överlevt en hjÀrtinfarkt

Bakgrunden visar att en hjÀrtinfarkt kan pÄverkar hela mÀnniskans syn pÄ livet. HjÀrtsjukdomar pÄverkas bÄde av mÀnniskans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjÀrtinfarkt kan innebÀra en akut livskris bÄde för patienterna och för deras nÀrstÄende. De drabbas ofta av oro, Ängest och osÀkerhet, som ofta Àr ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vÄrdtid kan innebÀra att patienterna har svÄrt att ta emot all information som ges.

Att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvÄrdnad vid diabetes mellitus typ 2

AbstraktIntroduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som hade av nĂ„gon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns Ă„r 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vĂ„rd och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad pĂ„ de svenska nationella riktlinjerna för vĂ„rd och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvĂ„rdnaden för personer med diabetes typ 2. OmvĂ„rdnaden skulle Ă€ven leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvĂ„rd.

JÀmstÀlldhet som ideal och praktik pÄ ett IT-företag

UtifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jÀmstÀlldhetsarbete pÄ ett IT-företag. En enkÀtundersökning utifrÄn en bearbetning av ett enkÀtförslag frÄn JÀmO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jÀmstÀlldhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjÀnstemÀn och hade en platt organisationsstruktur var tvÄ faktorer som antogs prÀgla dess genuskontrakt, ett begrepp som hÀmtades frÄn Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhÀlleliga jÀmstÀlldhetsidealet och jÀmstÀlldhet som praktik anvÀndes tvÄ teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jÀmstÀlldhet. Resultaten visade en organisation dÀr jÀmstÀlldhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jÀmstÀlldhetsarbete saknades.

Individanpassad undervisning - betraktad ur lÀrarnas perspektiv

Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.

Kvinnors och mÀns tidsanvÀndning: en tidsgeografisk studie av sex par

Uppsatsen syfte Àr att studera sammanboende kvinnor och mÀns tidsanvÀndning och den fria tidens anvÀndande. JÀmförelser har gjorts med syfte att se pÄ om det Àr nÄgon skillnad i kvinnors och mÀns tidsanvÀndning och vad den i sÄ fall bestÄr av samt pÄ vilka skillnader det medför i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. Studien Àr en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker dÀr tolv stycken informatörer individuellt fyllt i sina aktiviteter under fyra dygn frÄn lördag till tisdag. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushÄllens vardag vÀvs samman och de kan synliggöras och belysas..

KOMMUNIKATION N?R SINNENA SVIKTAR. En litteratur?versikt om kommunikationen mellan sjuksk?terskor och personer med demenssjukdom

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Konsten att nyttja en skolgÄrd : En analyserande samt jÀmförande studie av skolgÄrdens betydelse för elevernas fysiska aktivitet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska anstrÀngning pÄ tvÄ olika skolgÄrdar. VÄra frÄgestÀllningar var följande:? Hur pÄverkar skolgÄrdens utseende elevernas fysiska anstrÀngning?? Vilka motoriska fÀrdigheter trÀnas pÄ respektive skolgÄrd?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar skolgÄrdens utseende elevernas aktiviteter?MetodStudien omfattar tvÄ delar; registrering av hjÀrtfrekvensvÀrden och en observation. Observationen bestod av tvÄ delar, de motoriska fÀrdigheter eleverna trÀnade pÄ respektive skolgÄrd samt de aktiviteter eleverna utförde.Resultat? Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgÄrdens utseende utövar inflytande pÄ elevernas fysiska anstrÀngning Àr bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgÄrden Àr en öppen yta eller utformad av mindre rum.? PÄ skolgÄrd A trÀnas kast, elevernas förmÄga att springa och hoppa.

Enkel navigering i webbdatabaser inom bioinformatik: En implementation av moduler för ett urval av databaser

Detta examensarbete Àr framtaget för att utforma moduler till programmet BioSpider som utvecklats vid ADIT avdelningen vid IDA institutionen Linköping Universitet med syfte att förenkla för biologer nÀr de söker information om andra forskares resultat.Det finns ett stort antal databaser som innehÄller forskningsdata kring proteiner, reaktioner, signalvÀgar etc. Exempel pÄ databaser Àr UniProt, Reactome, IntAct, BioModels och KEGG. Det uppstÄr problem med att dessa databaser Àr uppbyggda pÄ olika sÀtt och ej kan anvÀndas pÄ ett universellt sÀtt, utan krÀver individuellt utformning och anpassning för att kunna anvÀndas tillsammans med andra databaser.  Det Àr dÀr BioSpider kommer in, BioSpider Àr ett program som försöker bygga upp ett trÀd utifrÄn olika databaser. Varje databas hanteras individuellt av BioSpider men presenteras pÄ ett universellt sÀtt i form av ett trÀd för anvÀndaren. Examensarbetets del i BioSpider Àr att utforma moduler som behandlar ytterligare databaser utöver BioModels som redan stöds i BioSpider.Behovet av att tillgÀngliggöra stöd för fler databaser var nödvÀndigt för att kunna visa upp en anvÀndbar version av BioSpider med mer Àn en databas.

Det svenska CFC-regelverkets ÀndamÄlsenlighet samt dess förhÄllande till BEPS

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.

MIGRANTERS UPPLEVELSER AV H?LSO-OCH SJUKV?RDEN En litteraturstudie

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Latinets stÀllning i gymnasieskolan-en jÀmförande studie mellan 1997 och 2007

Latin har lÀnge varit ett marginaliserat Àmne i gymnasieskolan; inte mÄnga elever har haft möjlighet att vÀlja det och det har ett rykte om sig att vara tidskrÀvande, meningslöst och jobbigt. Det har dock hÀnt en hel del i gymnasiet under senare Är. Det individuella valet har medfört att mÄnga Àmnen som tidigare var förbehÄllna endast ett fÄtal elever nu Àr tillÀngliga för mÄnga fler. 1997, dÄ en stor förÀndring av gymnasiet just Àgt rum, gjordes en undersökning i syfte att ta reda pÄ hur latinets situation sÄg ut just dÄ. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som har hÀnt med latinet stÀllning i gymnasieskolan sedan dess.

?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Distriktssköterskans pedagogiska och hÀlsofrÀmjande roll i mötet med patienter med diabetes typ 2

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika lÀnder och Àr speciellt kopplad till ohÀlsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar sÄsom hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krÀvs evidensbaserade vÄrdinsatser och effektiv rÄdgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hÀlsofrÀmjande.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->