Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad som krÀver allt större flexibilitet hos individen. OsÀkerheten pÄ marknaden har lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. AnstÀllningsotrygghet antas ha konsekvenser för bÄde individ och organisation. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om ledarskap kan reducera anstÀllningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsstÀllelse, organisatoriskt engagemang, intention att lÀmna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap stÄr i fokus: kommunikation med chefen, feedback frÄn chefen och stöd frÄn chefen.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Bröstcancer Àr en av de ovanligare cancerformerna hos mÀn vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom omrÄdet och kunskap om hur mÀnnen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mÀns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det rÄder brist pÄ information kring sjukdomen och behandlingen till mÀn. De som fÄtt könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bÀttre resultat pÄ tester som mÀtte Ängest, depressiva symtom och IES som mÀter frekvensen av pÄtrÀngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer sÄ uppstod betydande oro hos den drabbade dÄ en kvinnosjukdom drabbat en man.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstÄ, i kontakten med anhöriga till patienter pÄ Àldreboende. Designen Àr deskriptiv och bygger pÄ individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav tvÄ togs bort i efterhand dÄ de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma pÄ var sitt Àldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga Àr det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha tÀta kontakter, stor förstÄelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att lÄta anhöriga bidra med sina kunskaper och kÀnna sig delaktiga fÄr sjuksköterskan anhöriga med sig.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer kÀnner hög tillfredsstÀllelse i sitt arbete. Detta innebÀr att bÄde individ, företag och samhÀllet i stort har nÄgot att vinna pÄ att individen kÀnner hög tillfredsstÀllelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka unga vuxnas lönearbetares kÀnsla av tillfredstÀllelse i sin yrkesroll och att sedan utifrÄn vÄra informanters karriÀrberÀttelser försöka att hitta orsaker och samband mellan kÀnslan av tillfredstÀllelse och vÀgen till arbete. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsstÀllelse och beslutsfattande för att tolka och koda vÄrt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som Àr i Äldern 25-35 Är och som har en tillsvidareanstÀllning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

För att ge förÀldrarna i den svenska barnhÀlsovÄrden ett bra och individuellt stöd Àr det viktigt att det skapas en god vÄrdrelation mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som Àr betydelsefulla för vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades dÀrefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares uppfattningar av arbetssÀttet och innehÄllet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor dÀr lÀrare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vÄr internetbaserade enkÀt. EnkÀten har innehÄllit frÄgor om elevernas musikbakgrund, arbetssÀtt och innehÄll nÀr de har lektion, samt önskemÄl om alternativ i arbetssÀttet och innehÄllet och alternativ till lÀxor. I vÄr undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fÄtt fram att undervisningen pÄ lektionerna ofta bestÄr av att lÀraren har genomgÄngar av lektionsinnehÄllet och sedan fÄr eleverna utifrÄn direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkÀnnedom, transkribering, satslÀra och stÀmföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojÀmstÀlld arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, sÄ som politiker och företrÀdare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrÄgan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete prÀglas av manliga normer. Av resultatet framgÄr ocksÄ att Sverige tagit ut en ny kurs i jÀmstÀlldhetsarbetet som prÀglas av en borgerlig diskurs..