Att vÀnta och föda barn i en redan turbulent tid som tonÄrstiden kan vara, leder till ytterligare pÄtagliga förÀndringar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonÄren. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Vikten av uppvÀrmning före fysiskt arbete.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvÀrdera ett arbetssÀtt dÀr eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner pÄ skolarbetet, i skolan och hemma. Med det Àndrade arbetssÀttet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssÀttet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnÄtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvÀrdera elevernas arbete samt genom lÀrarens iakttagelser..

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten pĂ„ KTH 2014 var att utifrĂ„n ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill sĂ€ga 130 barn och 30 anstĂ€llda. Dessutom en sĂ„ kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna anvĂ€ndning Ă€ven nĂ€r förskolan var stĂ€ngd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur pĂ„ barnens villkor och med stĂ€ndigt prioritet pĂ„ barnens bĂ€sta.Efter en serie workshops med barnen pĂ„ Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bĂ€rande idĂ©er. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel Ă€r det bĂ€sta byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gĂ„ in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte gĂ„r pĂ„ förskolan har tillgĂ„ng till de fyra lektornen individuellt utformade.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Detta arbete Àmnar ge en över gripande inblick gÀllande supportervÄldet somuppkommer i samband med fotbollsmatch, polisens generella struktur gÀllandearbetet med detta. Genom diverse kÀllor som litteratur och intervjuer med berördaparter har vi sökt kartlÀgga och synliggöra problemet. Dels genom att undersökadess omfattning, struktur och genom kriminologiska perspektiv försöka tolkavÄldsamma supporters beteende. Undersökningen har resulterat i en analys avsituationen och utifrÄn bÄde supportervÄldets sammansÀttning, dess medlemmaroch polisens nuvarande arbete har frambringat en rad förslag till förbÀttring, blandannat anmÀlningsskyldighet till det brottspreventiva arbetet mot supportervÄld..

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas Ă€r framför allt medelĂ„lderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och Ă„r 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgĂ„ngen mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger pĂ„ bĂ„de kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

BAKGRUND:Konflikter kan bÄde vara negativa och positiva, beroende pÄ hur man hanterar dem. Konflikter Àr en viktigt och naturligt del av livet. Det Àr betydelsefullt att hantera och lösa konflikter dÀr alla inblandade parterna kÀnner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krÀvs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgÀngliga som goda förebilder. Som pedagog Àr det viktigt att hjÀlpa och stödja barnen nÀr de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka pedagogens arbetssÀtt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Fetma och övervikt blir allt vanligare i hela vÀrlden. Det har blivit vÄr tids stora folksjukdom och sambandet med en lÄng rad andra sjukdomar Àr tydligt. SamhÀllets skönhetsideal pÄverkar kvinnor vars kroppar inte överensstÀmmer med de gÀllande normerna. Dessa kvinnor lever med en stÀndig kamp, dels mot sin egen övervikt, men Àven mot samhÀllets för- domar avseende överviktiga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet fÄr lÀsaren en inblick i dagens situation. Genom att jÀmföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nÀmnare. Forskning visar att mer Àn var fjÀrde anstÀlld pÄverkas av arbetsrelaterad stress, vilket Àr dyrt för samhÀllet dÄ 50-60 % av sjukfrÄnvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som anvÀnts i denna uppsats Àr en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som anvÀndes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.