Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter.

Arbetet gick ut på att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten går igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fältester.Programmet fick bra betyg i fälttester och ansågs av samtliga testare som lättanvänt och intuitivt. Slutsatsen är att  genom att hålla målgruppens önskemål i fokus och låta tänkta användare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som väl uppfyller de krav som ställts på den..

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.

Hälsans Stig är ett koncept för en promenad- och motionsslinga som i Sverige initieras av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund tillsammans med landets kommuner. De har i dagsläget anlagt 110 stigar i städer runtom i landet. Stigen anläggs för att uppmuntra människor i alla åldrar till att motionera samt att förebygga hjärtkärlsjukdomar. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur konceptet Hälsans Stig kan appliceras på en svensk stad. Ett förslag på var i staden stigen kan placeras och dras presenteras. Jag valde Uppsala som plats eftersom staden idag saknar denna stig.

Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stärkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lärandet. Studien fokuserar både lärares och elevers perspektiv genom följande tre frågeställningar: 1. Hur skapas förutsättningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Många företags användande av konsulter har under de senaste åren ökat och det finns luckor i forskningen kring denna yrkeskategori. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida individuella och arbetsrelaterade faktorer hos konsulter påverkar uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt i relation till en uppdragsgivare. Deltagarna var 172 konsulter, från tre konsultföretag, som besvarade en enkät delvis hämtad från projektet PSYCONES. Resultatet visade att konsulternas individuella samt arbetsrelaterade faktorer påverkade det psykologiska kontraktet och att det som påverkade mest är grad av tillit gentemot uppdragsgivare, antal arbetade timmar i veckan samt ålder. Dock påverkade inga av faktorerna kopplade till konsultrollen uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning..

Den 1 januari 2006 trädde en förändring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna säger att läraren tillsammans med elev och förälder skall upprätta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjälpa eleven till ökad måluppfyllelse, och se sitt eget lärande genom de mål eleven sätter upp tillsammans med föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalen. Vårt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid två skolor i Norrbotten, och ta reda på hur lärarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som påverkar detta. För att få fram svar på dessa frågor kommer jag även att studera hur lärarna överlåter ansvar till eleverna samt vad lärarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgår ifrån fyra lärare på det estetiska programmet samt fyra stycken elever från det estetiska programmet.

Denna studie har gällt två tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talspråk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en människas identitet, register och anpassningen den gör till världen runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig från varandra på alla tre plan. Båda har ett ordförråd med hög stilnivå, även om Evas är mer akademiskt än Idas, vilket kan bero på att Evas studier är huvudsakligen på svenska medan Idas är på engelska. Eva är mer säker i sina uttalanden även om hon ofta påpekar att det hon säger är hennes åsikt.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK.