Att kunna lÀsa Àr avgörande för att bli en aktiv samhÀllsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen frÄn 2009 nÄr var femte elev inte upp till kraven i lÀsförstÄelse och denna andel Àr Ànnu högre för elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera betydelsefulla faktorer för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska. Den frÄgestÀllning som studien tar sin utgÄngspunkt i och som besvaras i resultatet Àr:Vilka faktorer Àr betydelsefulla för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier faststÀllts och ett urval har gjorts.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas mÄluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden Àr lÄng vid förÀndringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gÀllande dokumentationens utformande och innehÄll. Detta kan ha fÄtt en betydande roll gÀllande lÀrarnas uppfattningar av dokumentets syfte och anvÀndning, nÀmligen att fler elever ska nÄ de nationella mÄlen. Studien undersöker hur lÀrare i grundskolan uttrycker att de anvÀnder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete lÀraren Àgnar Ät denna dokumentation uppfattas bidra till ökad mÄluppfyllse. FrÄgan har belysts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, dÀr formuleringar och innehÄll av dokumentens framÄtsyftande delar har granskats.

Poliser upplever ofta situationer som kan vara svÄra att hantera och kan upplevas som stressande, sÄ kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar pÄ dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser dÀr tre arbetade I utredande, inre tjÀnst och tre i patrullerande tjÀnst, sÄ kallad yttre tjÀnst. En induktiv tematisk analys anvÀndes med inslag av deduktiv analys.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna mÀn. Studien ska Àven jÀmföra vid vilken Älder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna mÀn med bakgrund frÄn olika idrotter? Vid vilken Älder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hÀlsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?MetodMejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en lÀnk till en webenkÀt med tolv flersvarsfrÄgor.

VÄr ambition Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt Àr kvalitativa intervjuer med lÀrare. Vi kom fram till nio faktorer som pÄverkar valet; eleven, lÀrarens elevsyn och syn pÄ skolans uppgift, lÀrarens syn pÄ litteraturlÀsning, lÀrarens syn pÄ svenskÀmnets uppgift, lÀrarens Àmneskombination, tillgÄngen till litteratur, aktuella hÀndelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lÀrarens Àmneskombination, tillgÄngen till litteratur och aktuella hÀndelser och teman, Àr stommen som undervisningen utgÄr ifrÄn. Grupp tvÄ, med lÀrarens elevsyn och syn pÄ skolans uppgift, lÀrarens syn pÄ litteraturlÀsning och lÀrarens syn pÄ svenskÀmnets uppgift, genomsyrar alla val lÀraren gör.

Piezoelektriska material anvÀnds flitigt i olika sensorer dÄ de kan generera en mÀtbar elektrisk signal vid tryck eller töjning. Arbetet utreder hur ett piezoelektriskt garn innehÄllandes Polyvinyldiflourid (PVDF) pÄverkas av faktorer som lÄngvarig mekanisk deformation, fukt och vÀrme. Fokus har legat pÄ det piezoelektriska garnets egenskaper men projektet undersöker ocksÄ hur integrering i tyg samt applicering i en textil produkt fungerar. Det piezoelektriska garnet har utsatts för ett stort antal tester. I de flesta tester har proverna utvÀrderats genom cyklisk deformation i en extensometer.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.

Sverige Àr ett multikulturellt samhÀlle, vilket Àven avspeglas i vÄrden dÀr sjuksköterskor mÄste kunna möta behov hos mÀnniskor frÄn olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan pÄverka omvÄrdnaden; nÀrstÄende som problem och resurs; svÄrigheter att upprÀtthÄlla en god kommunikation och efterstrÀva bÀttre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvÄrden, nÀrstÄende sÄgs i vissa fall vara till besvÀr för personal och andra patienter men Àven som en resurs i omvÄrdnaden.