Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr patientsÀkerhet ett högaktuellt Àmne. LÀkemedelshantering Àr en av sjuksköterskans huvuduppgifter dÀr det varje Är sker misstag som kan leda till vÄrdskada för patienten. För ökad patientsÀkerhet Àr det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika faktorer som pÄverkar sÀkerheten vid lÀkemedelshantering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som pÄverkar patientsÀkerheten i samband med lÀkemedelshantering. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Att försöka identifiera och analysera faktorer som pÄverkar hyresnivÄn för butikslokaler i Lunds centum..

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vÄrda sin partner pÄ Àldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hÀlsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

Motivering till val av undersökning Àr att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pÄgÄende verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbÀttra dess funktion.Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om skriftliga omdömen har pÄverkat lÀrares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden Àr kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lÀrare samt tvÄ rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare Är.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som nÄgot positivt, men att lÀrarna behöver bÀttre förutsÀttningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. LÀrarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. LÀrarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lÀttare kunna arbeta med skriftliga omdömen.Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom omrÄdet mat och hÀlsa har en lÄng tradition. DÀremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister Àr nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade sÄsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger pÄ konceptet mat och hÀlsa. FolkhÀlsa har diskuterats mycket senaste Ären dÄ vÀlfÀrdsjukdomar Àr ett vÀxande problem.

AbstractVi har undersökt sjÀlvkÀnslans bakomliggande diskurs i artiklar frÄn dags- och populÀrpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet sjÀlvkÀnsla gentemot andra samhÀlleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet sjÀlvkÀnsla skildras i media och hur det kan pÄverka vÄr identitet, och vÄrt beteende i dagens individuella samhÀlle. Vi har ocksÄ stÀllt oss frÄgan om medias fokusering pÄ begreppet sjÀlvkÀnsla enbart Àr positiv eller om den kan fÄ negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om sjÀlvkÀnsla, upptÀckte vi att mÄnga skildrade sjÀlvkÀnsla som en lösning pÄ mÄnga av dagens sociala problem sÄ som stress, utbrÀnning och problematiska förhÄllanden mÀnniskor emellan.

Forskning indikerar att alla berörda inte Àr representerade vid samrÄdsmöten, vilket innebÀr att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och dÀrmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsÀttningar för medborgares nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten.De faktorer som undersöks Àr medborgarnas Älder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet gÄr till, var, nÀr och i vilken form samrÄdsmötet hÄlls samt vilket sprÄk som anvÀnds i sammanhanget.Studien utreder ovan nÀmnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjÀnstemÀn och medborgare som har erfarenhet av samrÄdsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsÀttning för nÀrvaro.I analysen framtrÀder att de faktorer som kan fÄ inverkan pÄ nÀrvaron kan kategoriseras i tvÄ grupper. Dels Àr det faktorer som tjÀnstemÀnnen kan pÄverka och dels faktorer de inte kan styra över.Efter denna studie Àr slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka pÄ medborgarnas nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten och att en förstÄelse för vilka av dessa yrkesmÀn kan pÄverka Àr ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmÀn, som ska arrangera samrÄdsmöten.Arbetet pekar pÄ att det finns ett behov av att bredda nÀrvaron pÄ samrÄdsmöten och att ett sÀtt att göra det Àr att tjÀnstemÀnnen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nÄ fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra lÀnder..

SkilsmÀssa Àr en vanlig samhÀllsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer fÄr genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer pÄverkar den individuella anpassningsförmÄgan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmÀssa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta separerade personer. Resultatet tolkades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

Denna undersökning behandlar frÄgan om vilka faktorer som pÄverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrÄn redan existerande teorier och stÀllt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna Àr lÄgkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag Àr hÀmtat frÄn OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens Ärsredovisningar har analyserats för att fÄ fram nödvÀndig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovÀrdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat..

BakgrundHöglÀsning betraktas ur ett sprÄkfrÀmjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om sprÄk, tÀnkande, lÀrande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas höglÀsning i förhÄllande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska sprÄket samt internationell forskning om höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i höglÀsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch anvÀndning av boksamtal i samband med lÀsning.SyfteIntervjustudiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola beskriver sitt arbete med lÀsning för att frÀmja barns sprÄkliga och individuella utveckling.MetodStudien Àr av kvalitativ art och genomförs med hjÀlp av halvstrukturerad intervju för att fÄ fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med lÀsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns nÀrvarande i alla situationer pÄ förskolan och Àr viktigt att ta tillvara pÄ. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförrÄd, samt deras förmÄga att uttrycka tankar och kÀnslor. LÀsning sessom betydelsefullt för sÄvÀl barns sprÄkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Studiens syfte Àr att nÀrmare undersöka hur den nyanlÀnda eleven övergÄr frÄn en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar ocksÄ pÄ vad övergÄngen kan innebÀra för elevens identitet och fortsatta skolgÄng. Vidare Àr syftet med studien att nÀrmare undersöka pÄ vilka grunder som lÀrarna tar besluten och hur organisationen kring övergÄngen ser ut. Metoden som anvÀndes för att nÄ fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer pÄ fyra högstadielÀrare i Kalmar lÀn. Resultatet visade att det inte finns nÄgon enhetlig kartlÀggning- och bedömningsmaterial för lÀrarna att utgÄ ifrÄn, dÀr mycket av arbetet skedde pÄ individuella och godtyckliga grunder.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrÄn styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nÀr det gÀller kunskapsbedömning av elever i grundsÀrskolor och gymnasiesÀrskolor. I svenska lÀroplaner betonas det att formativ bedömning ska anvÀndas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur nÄgra pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning Àr mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsÀrskolan inriktning trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolans individuella program. Syftet Àr att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsÀrskolan med inriktning trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolans individuella program.

Livskraftiga företag har en förmÄga att anvÀnda sig av externa resurser för att kunna lösa sina problem dÀr de interna resurserna inte Àr tillrÀckliga. SmÄföretag har inte möjlighet att ha alla resurser sjÀlva utan mÄste specialisera sig för att kunna bli mer konkurrenskraftiga i en stÀndigt Àndrande omvÀrld.Syftet med denna undersökning Àr belysa vilka olika kommunikationskanaler smÄföretag anvÀnder sig av och vilka faktorer som pÄverkar valet nÀr de söker externa resurser. Det teoretiska ramverket bestÄr av kommunikationsprocessen och kommunikationskanaler. Kommunikationskanalerna bestÄr av nÀtverk, internet, mÀssor och reklam.  Denna kvalitativa studie Àr utförd pÄ smÄföretag inom metallbearbetningsindustrin.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella mĂ„lsĂ€ttningaranvĂ€nds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka mĂ„lsĂ€ttningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur anvĂ€ndningen avolika mĂ„lsĂ€ttningsstrategier Ă€r relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.