Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka faktorer som styr prisspridningen pÄ den svenska e-handelsmarknaden. De faktorer som studerats Àr produktens pris, popularitet, bransch, antal sÀljare och i vilken period som materialet samlats in. Undersökningen kom fram till resultatet att samtliga faktorer, förutom perioden för datainsamling, Àr statistiskt sÀkerstÀllda pÄ ett eller flera av vÄra prisspridningsmÄtt. Det innebÀr att fyra av de fem faktorer som vi studerat pÄverkar prisspridningen..

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i vÀrlden och i Sverige Àr risken att insjukna innan 75Ärs Älder ca 10 %. DÄ en individ drabbas av en sjukdom förÀndras livet drastiskt frÄn att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebÀr en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med lÀkemedel och behandlingar. Sjukdom Àr en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i kÀnslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En mÀnniska Àr dÀrmed sÄ sjuk eller sÄ frisk som den sjÀlv kÀnner sig.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos Àldre inom vÄrdhem, beskriva preventionsÄtgÀrder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna anvÀnde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegrÀnsning mellan Är 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i tvÄ huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och tvÄ behandlade preventionsÄtgÀrder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer sÄsom Älder, ostabil gÄng samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos Àldre boende pÄ vÄrdhem. 2) Fysisk vÄrdmiljö; mÄnga aspekter av vÄrdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos Àldre boende pÄ vÄrdhem, exempel pÄ dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) HjÀlpmedel; ett samband pÄvisades mellan fallolyckor och hjÀlpmedlet rullstol dÀr antalet fallolyckor ökade vid anvÀndandet av rullstolar.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet pÄ fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever.LÀroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsÀttningar och behov.Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsÀttningar vilket stÀller krav pÄ fritidspedagogen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut pÄ fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete. Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de föresprÄkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle kÀnna sig sedda och lyssnade pÄ. Inte minst ansÄg de att ett individuellt bemötande gynnade bÄde det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade Àven att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar sjundeklassares motivation gÀllande lÀsning. Detta görs genom att fÄ en uppfattning om elevers resonemang kring lÀsning och en inblick i hur de hanterar svÄrigheter och motgÄngar relaterade till lÀsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i tvÄ grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga lÀsare, starka lÀsare och elever som varken utmÀrker sig som svaga eller som starka lÀsare. Eleverna lÀmnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till lÀsning. Materialet som samlades in sammanstÀlldes sedan, analyserades och diskuterades i förhÄllande till teorier om lÀsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och lÀsning.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka huruvida det gĂ„r att urskilja nĂ„gra generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges ocksĂ„ Ă„t frĂ„gan om vilka Ă„terkommande mönster som kan finnas gĂ€llande psykologiska och relationella brister som försvĂ„rar konstruktiv konflikthantering och/eller stĂ€rker konfliktsituationer. Även frĂ„gan om lĂ€rande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig pĂ„ Ă„tta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och nĂ„gra medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lÀmnar en trygg studievÀrld, dÀr god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det Àr av yttersta vikt att fortsÀtta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frÄgestÀllningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehÄllsanalys.

Gymnasieelevers hÀlsa har under de senaste Ären varit ett centralt diskussionsÀmne. Ungdomar upplever att skolan Àr en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett vÀxande program Àr individuella gymnasieprogrammet (IV) dÀr 11 % av eleverna som slutar grundskolan gÄr eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien Àr att undersöka IV elevers stresstÄlighet i relation till skolans ansvar att tillhandahÄlla ett gott skolklimat. FrÄgeformulÀret "KÀnsla av sammanhang" (KASAM) som mÀter individens förmÄga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet anvÀndes.

Vi Àmnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svÄrare för sex olika gymnasielÀrare att fritt vÀlja undervisningsmetoder. För att uppnÄ detta mÄl har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjÀlp av ramfaktorteori i allmÀnhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lÀrarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som lÀraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lÀrarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lÀrarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras frÄn den i dag vÀldigt utbredda traditionella undervisningen..

Ungdomar pÄverkas av astma pÄ flera olika sÀtt; de har en högre skolfrÄnvaro Àn andra och Àr begrÀnsade i sina fysiska aktiviteter, vilket pÄverkar skolgÄngen. Syfte: Att beskriva hur astma pÄverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvÀrrande faktorer i skolmiljön. Metod: TvÀrsnittsdata frÄn OLINs prospektiva barnstudie Är 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i Ärskurs 8-9. Resultat: Astman pÄverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma frÄn skolan, symtomen förvÀrrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter pÄverkades.