Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Restaurangen Knäppingen ? Stadsmuseets Café & Kök i Norrköping var i stort behov av en marknadsförande och informativ webbsida med en administrativ del. Syftet med detta arbete var skapa en webbsida med användbarhet enligt Usability Engineerings arbetspunkter. Användbarhet innebär att ett system är ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande. Förutom beställarnas krav hade vi ganska stor frihet att utforma det första designförslaget.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om vad som kännetecknar en bra konsumentförpackning ur ett konsumentperspektiv genom att urskilja vilka egenskaper hos en förpackning som har betydelse för konsumenterna vid köpbeslutet. Uppsatsen syftar även till att utveckla förståelsen för den nya konsumtionstrend som råder idag, det vill säga att konsumtion sker på språnget, för att se om denna trend på något sätt speglar sig i konsumenters krav på förpackningar. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgår från teorier kring förpackning, beteendevetenskap och marknadsföring. Vidare är uppsatsen skriven ur ett konsumentperspektiv.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Bakgrund: Om en organisation har en misstanke om att de har bristande kunskap om sina kunders behov och önskningar samt deras uppfattningar och värderingar om det utbud av produkter eller tjänster organisationen erbjuder, kan denna organisation få svårt att behålla sina kunder och fortsätta sin existens på marknaden. Svensk-Spanska Handelskammaren i Madrid uppfattade sig ha en något lägre medlemsaktivitet samt en något högre medlemsomsättning än vad som var önskvärt, och ville därför undersöka och bättre lära känna sina medlemmars önskningar och behov.Syfte: Syfte med denna uppsats blev därför att kartlägga Handelskammarens tjänsteutbud samt att ta reda på hur Handelskammarens medlemmar värderar organisationens verksamhet. Detta för att slutligen kunna få en uppfattning om hur medlemmarnas tillfredsställelse påverkar deras framtida beteende inom organisationen.Genomförande: Syftet med uppsatsen ville vi nå genom dels en kvalitativ- dels en kvantitativ datainsamling. För att få förståelse för vad medlemmarna förknippar med Handelskammaren och dess verksamhet utfördes individuella intervjuer med sju stycken medlemmar. Därefter för att bredda undersökningen genomfördes en enkätundersökning bland de resterande 218 medlemmarna.Resultat: Med hjälp av insamlad empiri och teori presenterar uppsatsen medlemmarnas värderingar av Handelskammarens verksamhet.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Syfte: Syftet är att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella målbeskrivningar. Hur innehållet utformas i en målbeskrivning, hur målbeskrivningen används i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring målbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade är idag en väl integrerad grupp i vårt samhälle. Många bor i en gruppbostad med anpassad hjälp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar på gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vård och verksamhet för de boende.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet.