Sök:

Sökresultat:

1308 Uppsatser om Individuell lönesättning - Sida 50 av 88

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med stroke frÄn insjuknandet och under de första Ären i hemmet: en litteraturstudie

NÀr en person insjuknar i stroke pÄverkas Àven de nÀrstÄendes livssitua- tion. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr vilka problem nÀrstÄende stÀlls inför för att kunna stödja dem genom hela vÄrdkedjan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer som drabbats av stroke frÄn insjuknandet och under de första Ären i hemmet. Artiklarna i studien identifierades via referensdatabaser samt analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: Att förstÄ vad som har hÀnt, Att vilja vara involverad och bli sedd, Att upptÀcka och inte kÀnna sig förberedd för de nya krav man stÀlls inför, Att inse och anpassa sig till att livet förÀndras, Att behöva men sakna stöd för att orka fortsÀtta.

Kvinnors upplevelser av att leva med utmattningssyndrom och deras upplevda stöd frÄn omgivningen

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

En kvalitativ studie om anhörigkontakten pÄ LSS-boenden ur ett professionellt perspektiv

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera pÄ de professionellas perspektiv, vill vi ta reda pÄ de handlingsstrategier och utgÄngspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gÀller kontinuitet, form och innehÄll? - Vad finns det för riktlinjer vad gÀller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsÀtt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att sÀga om förvÀntningarna frÄn andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen pÄ grÀnsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svÄrigheter upplever personalen nÀr det gÀller att planera arbetet med brukarna i samförstÄnd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar pÄ centrala teman inom Àmnet. I resultatet framgÄr att samtliga intervjupersoner pÄ olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgÄr frÄn att de upplever att de anhörigas förvÀntningar inte stÀmmer överens med den egna synen pÄ den professionella arbetsrollen, vilket försvÄrar kommunikationen.

Unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser vid abort : En litteraturstudie

Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

Sjuksköterskan och annan vÄrdpersonals omvÄrdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens

Bakgrund: OmvÄrdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprÀtthÄlla den fysiska samt psykiska hÀlsan och samtidigt ta hÀnsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation Àr symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, bÄde för patienten, samt för nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan och annan vÄrdpersonals omvÄrdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade frÄn Är 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvÄrdnadsarbetet av dessa patienter var vÀldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krÀvande pÄ olika sÀtt.

Ondskan i lÀroboken - Hitlers vÀg till makten framstÀlld i svenska och finska lÀroböcker i historia

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska lÀroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen Àr avgrÀnsad till perioden frÄn Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen anvÀnder sig av ett antal teoretiska begrepp hÀmtade frÄn tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte Àr att se om lÀroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder ocksÄ om lÀroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Hur mÄnga Àr för lite? - en kvantitativ studie kring regeringars Äsikter om fertilitet

Problemet med lÄga fertilitetsnivÄer har uppmÀrksammats och aktualiserats av bÄde EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgÄngar frÄn ett regeringsperspektiv med hjÀlp av kvantitativ data rörande regeringars Äsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlÀgga hur det ser ut utan ocksÄ ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat pÄ att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen dÀr rÄdande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark stÀllning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har dÀrför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har ocksÄ sett att effektivitet har en mer indirekt effekt dÄ det troligen Àr genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och förÀldraledighet har fÄtt en sÄdan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla vÄra tre utgÄngspunkter kan förklara synen pÄ fertilitet och framförallt synen pÄ införandet av olika policys olika vÀl vid olika skeden i ÄtgÀrdskedjan.

FörÀldrars upplevelse av kontakt med sjuksköterskor pÄ en neonatalavdelning

Syftet med denna studie var att beskriva hur förÀldrar till förtidigt födda barn pÄ en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingÄende artiklarnas kvalitet gÀllande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det förÀldrarna anser var viktigt nÀr det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna stÀller frÄgor och uppmuntrade förÀldrarna att sjÀlva stÀlla frÄgor. Det förÀldrarna vÀrderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stÀrkt sjÀlvförtroende och en kÀnsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och förÀldrar sÄ mÄste bÄda parterna ha förmÄgan att kunna samtala med varandra.

LÀs- och skrivsvÄrigheter kan vara sÄ mycket! : En intervjustudie om Ätta lÀrares arbete med stödinsatser i Svenska, i Ärskurs 4

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

UtvÀrdering av den auditiva modaliteten i förhÄllande till grafik i multigrÀnssnittsspelet Sightlence

Denna uppsats syftar till att utvÀrdera ljudmodaliteten i multigrÀnssnittsspelet Sightlence, genom att jÀmföra grÀnssnitten grafik mot det grafisk-auditiva grÀnssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har anvÀnts för att kunna jÀmföra resultat och upplevelser i spelets tvÄ grÀnssnitt, och för att undersöka om förbÀttringar skulle kunna göras med avseende pÄ ljudets anvÀndbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ grÀnssnitten vad gÀller prestation eller underhÄllningsvÀrde, vilka mÀttes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhÄllande att spela med ljud Àven om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick Àven att ljudet pÄverkade spelarna pÄ tvÄ olika sÀtt, nÄgra spelare ansÄg att ljudet gjorde spelet mer fÀngslande och att de blev mer fokuserad pÄ spelet, medan andra spelare sÄg ljudet som ett hjÀlpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt pÄ nÄgot annat Àn spelet.

Upplevelser av ökad kÀnsla av sammanhang efter stroke : - en studie av sjÀlvbiografier

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer Ärligen i stroke. Stroke Àr den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebÀr ett stort lidande för individen. I nulÀget finns endast lite forskning kring de faktorer som pÄverkar kÀnslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrÄn sjÀlvbiografier ta reda pÄ vad som bidrar till individens ökade kÀnsla av sammanhang. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats baserat pÄ fyra sjÀlvbiografier.

Följsamhet till studieupplÀgget för ett individuellt skrÀddarsytt munhÀlsoprogram baserat pÄ kognitiva beteendestrategier. : Följsamhet till studieupplÀgget för ett individuellt skrÀddarsytt munhÀlsoprogram baserat pÄ kognitiva beteendestrategier.En beskr

Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.

Framtidsverkstad som metod inom socialt arbete bland Àldre : - aspekter av empowerment

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad pÄ seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjÀlp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser nÄgra av deltagarna har frÄn verkstaden. UtifrÄn intervjuer med tre av de Àldre deltagarna och med samordnaren pÄ Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden dÀrefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks frÀmja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda pÄ att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden pÄ Snickaren.

En studie om kvinnlig omsorgspersonals upplevelse av chefens stöd vid lÄngtidssjukskrivning.

 IntensivvÄrdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete mÄnga patienter som behandlas i respirator. LÄngvarig respiratorbehandling innebÀr ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta Àr det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urtrÀning. Att trÀnas ur respiratorn Àr en individuell process och bör dÀrför anpassas efter patientens förmÄga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urtrÀning ur respirator.

Sex rektorers syn pÄ specialpedagogens arbetsuppgifter i skolan

Syftet med studien Àr att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen fÄr anvÀndning av nÀr denne kommer ut och arbetar i skolan. FÄr specialpedagogen arbeta med det som han/hon Àr utbildad i eller Àr det nÄgot helt annat som vÀntar? I litteraturgenomgÄngen behandlas omrÄden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lÀrarna samt vilka elever som har rÀtt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssÀtt har anvÀnts för studien. Det Àr en teori som ser pÄ hur systemens olika delar pÄverkar och stÄr i relation till varandra och hur mÀnniskors relationer fÄr systemet att hÄlla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras pÄ svaren frÄn fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->