Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor.

I planeringen av dagens samhälle har det i stor utsträckning börjat uppmärksammas hur ett område ska kunna uppnå en individuell identitet som skiljer den från andra platser. För att ta reda på varför detta är viktigt, om det ens är det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan många exempel på exploatering och förtätning med koppling till identitet studeras. Många av dem är lokaliserade i gamla industriområden och ett sådant aktuellt exempel är industriområdet Lövholmen från 1800-talet. Lövholmen är beläget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstått många frågor kring hur identiteten och karaktären ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Inledning: Diabetessjukdomen har de senaste decennierna ökat lavinartat världen över och kommer att fortsätta så om man inte lyckas med preventionsarbetet. Det handlar till stor del om att förändra sin livsstil och leva så som alla borde. Bakgrund: Diabetes är en av Sveriges största folksjukdomar och man räknar med att minst 350 00 svenskar lider av diabetes typ två. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, felaktig kost, inaktivitet och ärftlighet. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer framförallt på kroppens kapillärer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva återhämtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlägga de personliga strategier som främjar de drabbades väg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. Frågeställningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin återhämtningsprocess? Vilka personliga strategier, såväl praktiska som känslomässiga, har varit hjälpande i informanternas återhämtning?UrvalUrvalet har omfattat såväl män som kvinnor, med erfarenhet av återhämtning efter ett utmattningstillstånd. Sex informanter, två män och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer och även till viss del av kontakt via mail.

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig från majoriteten i det land de är adopterade i. De internationellt adopterade har två uppsättningar föräldrar, de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en människas identitet utvecklas i samspel med andra människor som är viktiga för individen. Studiens syfte är att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. Då studien har sin grundläggande utgångspunkt från den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

När en person insjuknar i stroke påverkas även de närståendes livssitua- tion. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår vilka problem närstående ställs inför för att kunna stödja dem genom hela vårdkedjan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser hos närstående till personer som drabbats av stroke från insjuknandet och under de första åren i hemmet. Artiklarna i studien identifierades via referensdatabaser samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: Att förstå vad som har hänt, Att vilja vara involverad och bli sedd, Att upptäcka och inte känna sig förberedd för de nya krav man ställs inför, Att inse och anpassa sig till att livet förändras, Att behöva men sakna stöd för att orka fortsätta.

Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanligahos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har mångabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad.Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälpersjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hosmänniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgått en urvalsprocess och granskats.Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rädsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rädsla kopplad till samhället? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung.Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället.