SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den påverkade vardagen och val av egenvårdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehåller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har båda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan på vardagen, som berörde såväl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvårdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillräcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försämring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sämre livskvalitet.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras både som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgå planerat kejsarsnitt. En förlossning är en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient på bästa sätt, bör hon förstå kvinnansupplevelse i samband med kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudteman: känslomässiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas.Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande.

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Bakgrund: Sexualitet är ett komplext begrepp och kan förändras vid sjukdom. Hysterektomi innebär ett borttagande av livmodern vilket kan innebära fysiologiska och psykologiska förändringar för kvinnan. Tidigare forskning tyder på att sexualitet är tabubelagt och att sjuksköterskor tenderar att inte ta upp ämnet sexualitet med patienten. Syfte: Att beskriva kvinnans uppfattning av sin sexualitet vid hysterektomi samt vilken information och vilket stöd kvinnan önskar från sjuksköterskan.Metod: Tretton artiklar, fyra med kvalitativ och nio med kvantitativ ansats, valdes ut via sökningar i databaserna PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades och värderades utifrån granskningsmallar och de artiklar som hade medel eller hög nivå användes i studien.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lärare ser på problematiken kring internetmobbning på de skolor där de är verksamma. Denna studie granskar hur lärare upptäcker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frågan kring flickors och pojkars eventuella skillnader beträffande internetmobbning har berörts. Dessa frågor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ intervjustudie genomförts där fem olika lärare har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjumall.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill säga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsättningar för lärande. En form av differentiering som är vida omdiskuterat i dagens skola är nivågruppering. Vi har gjort en komparativ enkätundersökning med syftet att fånga elevers inställning till nivågruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig åt mellan de olika nivågrupperna. Vi har även undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling påverkas av nivågrupperingen samt om eleverna är intresserade av nivågruppering i andra ämnen än matematik. Undersökningen har gjorts på en skola i centrala Malmö där elever från årskurs 9 har deltagit i studien och där eleverna på skolan är nivågrupperade i matematik. Våra resultat och nivågruppering som begrepp har tolkats utifrån Vygotskijs teori om den närmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer än 85 procent av eleverna på skolan är positiva till nivågruppering utan några större skillnader mellan grupperna. De främsta orsakerna till att eleverna är positiva är att de delas in i mindre grupper, där de får mer individuell tid med läraren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå.